Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Johan Wahlgren

Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Johan Wahlgren

Personal på Akademiska larmar om pressad situation

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Anna Sofia Dahl | 24 februari, 2017 | MER: Arbetsmiljö | 3 kommentarer

På Akademiska sjukhuset i Uppsala beskrivs läget som värre än någonsin. I en kartläggning som Sjukhusläkarna Uppsala genomfört vittnar personal inom flertalet verksamheter om en vardag som inte håller.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har sjuksköterskeflykten slagit till hårt. Personalen verkar i en ständig vård­platsbrist och den ansträngda arbets­miljön sätter sina spår – det är en minst sagt pressad verksamhet som framträder i Sjukhusläkarna Uppsalas kartläggning:

  • Bristen på sjuksköterskor gör att narkosläkare nu utför arbetsuppgifter som narkossköterskor tidigare gjort.
  • På kirurgen hålls 43 av 115 vård­platser stängda och köerna för de patienter som inte är akuta växer.
  • På neonatologen tvingas man prioritera bland svårt sjuka barn och under vintern skickades tre kvinnor till Åbo i Finland för att föda. Dessutom har transporterna av sjuka barn ökat – inte på medicinsk indikation utan för att de akut måste flyttas för att ännu sjukare barn ska få plats.

Då Sjukhusläkaren besöker Akademiska sjukhuset vittnar många om en stundtals hopplös situation och en stark oro för patienterna. Också om att sjuksköterskeflykten och vårdplatsbristen, som har funnits med under en längre tid, det senaste året har eskalerat.

– Att man från ledningens håll har haft det här starka fokuset på budgeten har gjort situationen ohållbar. När det stup i kvarten blir stabslägen och stopp i elektiva intag illustrerar det att sjukvården är på bristningsgränsen. Det måste vara nog med de här sparbetingen och politikerna måste prioritera de som är svårast sjuka. Nu görs prioriteringar på golvet, där slumpen styr efter hur läget ser ut, säger Anna Rask Andersen, ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

Hon berättar att sjukhusets ekonomi har varit ansträngd sedan verksamheten togs över från staten av landstinget 1983, och att sparbetingen avlöst varandra efter att sjukhuset firade 300-årsjubileum 2008. Det, menar hon, har lett till att verksamheten blivit skör. Arbetsmiljön är nu mer än ansträngd och det gör det omöjligt för personalen att arbeta efter sin inre kompass om patientsäkerhet och etik.

Anna Rask Andersen, överläkare och professor inom yrkesmedicin samt huvudskyddsombud för arbetsmiljöfrågor på Akademiska sjukhuset. Också ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

Anna Rask Andersen, överläkare och professor inom yrkesmedicin samt huvudskyddsombud för arbetsmiljöfrågor på Akademiska sjukhuset. Också ordförande för Sjukhusläkarna Uppsala.

Anna Rask Andersen upplever också att klimatet på Akademiska har blivit avsevärt hårdare – att det är ”betydligt lägre i tak”.

– Det är väldigt viktigt att det är högt i tak och att man kan säga ifrån när det gäller patientsäkerheten – annars får vi samma problem som rymdfärjan Challanger och regalskeppet Vasa. När det gäller människors säkerhet kan man inte hålla på att utsätta människor som säger ifrån för repressalier, säger hon.

Någon statistik över sjukskrivningarna för 2016 har hon ännu inte fått, men upplever att hon under förra året blev kallad till betydligt fler rehabsamtal än tidigare. Hon berättar också att det på en enskild avdelning just nu finns ett flertal läkare som är utbrända samtidigt, något som man tidigare inte sett.

En lite ljusning under starten av 2017 är dock att man har öppnat en ny, men tillfällig, infektionsavdelning med åtta vårdplatser för att avlasta från influensa, calici och RS-virus. Avdelningen öppnade 1 februari och ska hålla öppen till 31 mars.

 


Så ser situationen ut i Uppsala och Lasarettet i Enköping

Sjukhusläkarna i Uppsala skickade i slutet av förra året ut en enkät till samtliga verksamhetsområden på Akademiska sjukhuset, samt Enköpings lasarett. Sammanlagt svarade personal från 16 verksamheter. Tillsammans målar de upp en verksamhet präglad av personalflykt, vårdplatsbrist och en tuff arbetsmiljö.

  • Anestesi / intensivvård – Man har svårt att rekrytera anestesisjuksköterskor, vilket har inneburit att läkare har fått gå in och göra sköterskornas jobb. Nattetid har anestesi bemanning för fyra salar, dagtid många fler, men ständigt olika många beroende på hur sjuksköterskesituationen ser ut. På CIVA och BIVA är dock bemanningen stabil med både läkare och sjuksköterskor.
  • Akutsjukvård och internmedicin – Här inkluderas vårdavdelning 30E (vård­avdelning inom akut internmedicin), AVA, AIMA, ADA och akutmottagningen. Normalt ska avdelning 30E ha 29 vårdplatser, men endast 20 är öppna (plus två överbeläggningsplatser) på grund av sjuksköterskeflykten. Under 2016 slutade 14 av 35 sjuksköterskor. Mycket hårt belastad avdelning med vårdtunga och multisjuka patienter. Akut sjuka internmedicinpatienter tvingas ibland utlokaliseras då man får ta hand om svårt sjuka infektionspatienter. Överbeläggningarna gör att sköterskorna ibland inte hinner med ordinarie rutinarbete, så som att registrera värden på rutinkontroller så att det finns färdigt till rond. På AVA är nio av tio vårdplatser öppna. Mer regel än undantag med överbeläggningar. Vårdplatsbristen skapar stark psykisk stress för primärjouren på akuten och bakjouren, speciellt då patienter i behov av intermediärvård blir liggande länge på akuten. Senaste året har sju till åtta nya specialister valt att lämna kliniken.
  • Geriatriken – Den allmängeriatriska avdelningen har nyss ökat vårdplatsantalet från 26 till 28. Innan dess hade man ständigt en till två överbelägg­ningar i korridor. Det är mer regel än undantag att det är överbeläggningar på den geriatriska ortopedavdelningen/rehabs 19 platser. Vid strokeavdelningen, som hör till neurologen, har man nyligen gjort en neddragning från 25 till 21 platser på grund av personalbrist.
  • Infektionssjukdomar – På infektion har man bemanning till samtliga 28 platser som finns enligt ritning. Man har också i stort sett en överbeläggning permanent, vilket är en extra säng i ett enkelrum. Många utlokaliseringar, vilket kan leda till att patienterna rondas senare på dagen och att rätt vårdinsatser därför sätts in senare än vad som hade behövts. Överbeläggningarna leder till längre väntetider på akuten och att användningen av antibiotika med ett bredare spektrum används ”för säkerhets skull”. Hög personalomsättning till följd av dålig arbetsmiljö och ökad arbetsbelastning.
  • Kirurgi – Inom kirurgi finns fem olika avdelningar som tillsammans enligt ritning ska ha 115 vårdplatser. 43 av dessa är stängda, de flesta har varit så under en längre tid medan en avdelning stängdes i december. Har i stort sett alltid mellan en och tre överbeläggningar per avdelning. Personalsituationen beskrivs som bedrövlig och mycket besvärlig med stor sjuksköterskeflykt från både avdelningar, operation och anestesi. Hög omsättning av patienter och patienter som skickas hem för tidigt ger många returer till akuten med ny inläggning samma dag. Elektiv kirurgi stryks och regionpatienter skickas hem för andra eller tredje gången utan att ha blivit opererade. Ibland är väntetiderna så långa att läget blir akut för patienten. Vårdplatsbristen gör att patienter från akuten inte kan läggas in, istället sköts hela utredningar via akuten.
  • Klinisk genetik – Stor brist på specialistläkare, vilket leder till mycket övertid och att man inte kan ta emot tillräckligt med mottagningspatienter.
  • Kvinnokliniken – Vårdplatsbrist främst på gynekologiavdelningen, där man det senaste året haft stor omsättning på personal, men även på två BB-avdelningar. Kliniken ska ha 23 vårdplatser, men har bemanning för 18 på vardagar och tolv på helgerna. Möjligheten att ta emot två till fyra överbeläggningar finns och man har i stort sett ständigt två till fyra överbeläggningar. På en av BB-avdelningarna har man tvingats placera patienter i arbetsrum utan fönster. Elektiva ingrepp får stundtals styrkas och patienter med hotande prematur förlossning skickas till andra sjukhus på grund av platsbristen på neonatologen. Vårdplatsbristen leder också till utlokaliseringar.
  • Lungmedicin – Ska enligt ritningen ha 35 vårdplatser som delas mellan lungavdelningen 50E2, som använder tolv stycken, 50E1 (AVA), som använder tio stycken, och lungdagvården, som har sex platser. Ytterligare sex platser används som kontor/mottagningsrum av sömn- och andningscentrum. Har en stängd vårdplats, men innan AVA öppnade fanns elva stängda platser. Ambitionen för lungavdelningen är att ha 18 platser öppna och man har vanligtvis två, ibland tre, överbeläggningar. På AVA har man inga överbeläggningar. Patientkategorin är tung och sliter hårt på sjuksköterskesidan. Överbeläggningarna skapar logistiska problem, då det faktiska fysiska utrymmet sätter stopp för nya patienter. Ofta är lungpatienter utlokaliserade till andra avdelningar och i medel vårdas mellan 15 och 16 lungpatienter på sjukhuset varje dygn.
  • Neonatologen – Personalsituationen är ansträngd och antalet sjukskrivningar ökar. Målet är att vara 13 personer per arbetspass, men ofta är man inte mer än tio eller elva på grund av personalbrist. Svårigheter att rekrytera ny personal och behålla de rutinerade. Man beskriver problem med att kunna leverera en tillgänglig vård och om måttligt prematura C-länsbarn som skickats att förlösas i regionen. Man tvingas också säga nej till regionvård. Vårdplatsbristen innebär också ett ökat antal transporter, inte på grund av medicinsk indikation, utan för att ge plats åt ett sjukare barn. På neonatologen har man i princip aldrig några stängda vårdplatser, men har under det senaste halvåret under korta perioder tvingats stänga en IVA-sal (två till fyra platser). Av de 20 platser som finns är mellan tio och tolv IVA-platser.
  • Psykiatri – Den tillfälliga stängningen av den så kallade mellan­vården över jul och nyår blev permanent, vilket innebär en minskning med nio vårdplatser inom psykiatrin.
  • Reumatologi – Kraftig personalflykt, framförallt sjuksköterskor, vilket är ovanligt för avdelningen som tidigare haft en stabil personal. Runt fem sjuksköterskor har sagt upp sig med hänvisning till arbetssituationen. På våningsplanet, som delas med njure och gastro, finns sammanlagt 24 vårdplatser. Sedan sensommaren är fem av avdelningens tolv platser stängda. Kan ta en överbelägg­ning, men har oftast två eller tre. Får ofta ta emot utlokaliserade patienter, vilket innebär att tiden räcker sämre till avdelningens egna patienter. Svårigheter att leverera tillgänglig vård för patienter inom specialiteten och från regionen.
  • Röntgen – Vårdplatsbristen ger en mycket hög belastning på röntgen på jourtid, då patienter måste genomgå olika typer av röntgenundersökningar innan de blir hemskickade. Om det funnits plats för att lägga in patienter för observation, hade många av dessa undersökningar kunnat undvikas – som dessutom kan ha inneburit höga stråldoser i onödan till exempel för datortomografier.
  • Stroke – Av de 25 platser som finns enligt ritning på strokeenheten har man bemanning för 21 av dem. Resterande fyra platser har varit stängda sedan i november. Har egentligen inte möjlighet att ta någon överbeläggning, men har oftast en till två fyra gånger i veckan. Det gör att personalen överbelastas, att det finns mindre tid för omhändertagande av patienten och att läkare splittras mellan avdelningens patienter och de som är utlokaliserade. Det leder också till förlängda vårdtider.
  • Transplantation – Kirurgavdelning 70C1 har helt gått upp i kirurgavdelningen 70A2. Det saknas två nattsköterskor. Större avdelning upplevs ur hygienperspektiv som mer osäker. Diskussioner­­ om hemgång drivs på med  utskrivningar tidigare än vad som känns tryggt.
  • Urologi – Sex av vårdplatserna är stängda och det finns bemanning för 17/14 platser. Kan ta två överbeläggningar, efter det utlokaliseras patienten, vilket innebär patientsäkerhets­risker. Upplever att det finns problem med att leverera tillgänglig vård.
  • Öron Näsa Hals – Belastningen på personalen är hög och ständiga utlokaliseringar från avdelningen. Ibland är hälften av patienterna från andra avdelningar, vilket gör att operationer måste ställas in. De erfarna sjuksköterskorna flyr. Finns bemanning för 22 vårdplatser. Sedan årsskiftet är fyra platser stängda. Kan ta emot tre överbeläggningar tillsammans med plastiken och brukar ha en till två ett antal gånger i veckan.
  • Lasarettet i Enköping – Det senaste året har 60 vårdplatser på medicin blivit 36 och sex IVA-platser har blivit fyra. De stängda vårdplatserna har ersatts av s.k. lasarettsansluten hemsjukvård, vilket visade sig bli mycket dyrare än ursprungligen beräknat. Kirurgen har 25 platser under vardagar och mellan tio och 15 på helgerna. En operationssal är stängd på grund av personalbrist. Kan totalt ta fyra över­beläggningar och brukar ha mellan en och fyra. Upplever att organisationen har för många chefer som tar resurser från vård­personalen.

3 kommentarer

  • RS skriver:

    Det är inte lägre i tak utan det är väldigt lågt i tak, så att man känner sig så gott som tillplattat! Man har inte fört läkarstatistik så noggrant, men på en viss klinik kan man konstatera stort omsättning inte bara av sköterskor utan även av läkare, senaste 2 år.

    Specialistläkare är mest utsatt grupp, för att de är minoritet och deras röst tystas lätt.
    Utbrända kollegor ar resultatet av en tystnadspolitik som bedrivs inom viss verksamhet, av inkompetenta maktlystna ledare med kunskapsbrist och total avsaknad av moral, visioner och mål, men har dock fina kontakter. Dessutom har de ett bra HR stöd med utarbetade kränknings metoder för de som vågar ta upp existerade problem inom arbetsmiljö och patientsäkerhet.

    Det gör ont när man tänker på vårt fina sjukhus i helheten. Det finns trots allt super duktiga kollegor som jobbar på golvet dag och natt och gör allt i sin makt, även på gränsen till det omöjliga, för att få verksamheten att fungera.

    Är det inte dags att höja i taket innan det rasar och inleda en dialog med de som jobbar på golvet.

    Kunniga, erfarna ledare inom viktiga verksamhetsområde är det absolut nödvändigaste villkor för att kunna behålla erfarna, duktiga kollegor som kan lära ut ny generation av läkare, sjuksköterskor. Är det inte det namnet Akademiska står för?

  • Malin skriver:

    AIMA har just nu 2 intermediärvårdsplatser stängda så endast intermediärvårdsplatser är öppna. Mycket pressad personalgrupp.

  • Peter skriver:

    De kortsiktiga sparandet inom landstinget gör att allt fler sjuksköterskor, läkare väljer liksom jag en mer anständig lön, ett flexibelt schema och ”stafettar”. Vilket ju gör att besparingarna i slutänden kostar mycket mer än tänkt. Men då det är och kalykeras med oförutsedda utgifter syns detta bara vid en helhetskontroll av budget. Att det mörkaste rörande denna utgift för att få genom besparingar skapar misstro och politikerförakt. Jag skulle helst slippa detta men när ledning lägger underskottet på personalen på golvet genom chockhöjda parkeringsavgifter, (är beroende av bil, min höjning blev från 440 kr mån till 980 kr) indragna tillägg, försämrade arbetsvilkor och ett krav på ständig tillgänglighet, blir det sammantaget en ohållbar situation. Är ju bara människa i slutänden.

Lämna en kommentar

CAPTCHA