Nytt avtal mellan Läkarförbundet och SKL

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Anna Sofia Dahl | 2 maj, 2017 | MER: Fackligt

I förra veckan slöt SKL, Sveriges kommuner och landsting, och arbetsgivarförbundet Pacta nytt avtal med Sveriges läkarförbund. Det treåriga avtalet innebär bland annat att man återgår till ett centralt fastställt garanterat utrymme – det vill säga: bort med det sifferlösa avtalet.

Avtalet blev klart under valborgshelgen och förhandlingarna har enligt Torbjörn Karlsson, ledamot i Sjukhusläkarna samt i Läkarförbundets förhandlingsdelegation, varit tuffa.

Torbjörn Karlsson.

Torbjörn Karlsson, ledamot i Sjukhusläkarna samt i Läkarförbundets förhandlingsdelegation.

– När det gäller avtal så är man ju aldrig fullständigt nöjd, men de för läkargruppen viktigaste kraven – att vi skulle få en siffra med relation till märket – är på plats. Sen också att vi har kvar möjligheten att själva välja förhandlingsmodell och det är också värt en hel del för läkargruppen, säger han.

Det har funnits en stor besvikelse över löneavtalet för 2013-2016, där det störst missnöjet riktats mot de två sista årens löneöversyner och avsaknaden av ett centralt garanterat utrymme.

–Flera av landstingen har som arbetsgivare visat att de inte är mogna för sifferlösa avtal. Bland annat gavs läkarna i Stockholm och Uppsala skamligt låga lönerevisioner.

De nya centrala löneökningsnivåerna är 2,2 procent för 2017, 2,0 procent för 2018 och 2,3 procent för 2019 – det vill säga att avtalet följer industrins märke på 6,5 procent under tre år.

I ett pressmeddelande säger Sten Nordin, vice ordförande SKL:s förhandlingsdelegation, att man ”eftersträvar en individuell och differentierad lönesättning som tydligt kopplar samman prestation och lön. Avtalet ger våra medlemmar goda förutsättningar att fortsätta utveckla arbetet med den lokala lönebildningen.”

Det finns dock enligt Torbjörn Karlsson ytterligare en rad frågor, bland annat när det kommer till ersättningen för beredskap och jour, kvar att lösa. Så även för frågor gällande arbetsmiljö.

– Det finns faktorer som handlar om rättvisefrågor – till exempel är det fortfarande inte riktigt på plats med jourbefrielse för gravida kvinnor respektive för äldre arbetstagare. Jag menar att det behövs starkare skrivningar kring det här för att åstadkomma ett hållbart arbetsliv, säger han.

Lämna en kommentar

CAPTCHA