Elevhälsa

En skolläkare kan ha över 16 000 elever – ny kurs ska locka fler till yrket

På vissa håll i landet kan det gå över 16 000 elever på en enda skolläkare, enligt Skolläkarföreningen. Konsekvensen kan bli att elever inte får den medicinska bedömning som kan vara orsaken till deras frånvaro. Nu startar en utbildning som ska höja elevhälsans kvalitet och locka fler att bli skolläkare.

Bristen på skolläkare i landet gör att de elever som är frånvarande i långa perioder från skolan, kommer i kläm. Det menar Mats Swensson, skolöverläkare, tidigare ordförande för Skolläkarföreningen och numera medicinskt ansvarig vid SkolPool, ett bemanningsföretag inom elevhälsa.

– När skolläkarens medicinska bedömning saknas, finns risken att man missar att en elevs trötthet exempelvis kan handla om reumatism, där just trötthet är första symptomet, säger han till Sjukhusläkaren.

Bristen på skolläkare gör att man även riskerar att missa medicinsk bedömning av elever med neuropsykiatriska diagnoser, konstaterar i sin tur Josef Milerad, ordförande Skolläkarföreningen.

Men många skolläkare har i dag svårt att ens få träffa de elever de ansvarar för. Majoriteten av landets skolläkare har en elevmängd som ligger över det tak på omkring 4000 elever per heltids skolläkare som Skolläkar- och skolsköterskeföreningen rekommenderar, enligt Josef Milerad, och hänvisar till en enkät som Skolläkarföreningen har genomfört och där omkring 700 skolläkare deltog.

– Jag har själv jobbat på ett ställe med omkring 16 500 elever per skolläkare. Har man så många hinner man inte träffa elever, i stället får man ge råd till skolsköterskan, säger Josef Milerad.

För att höja kvaliteten i elevhälsan, betona vikten av att använda   evidensbaserad kunskap och locka fler läkare till skolläkaryrket har Josef Milerad tillsammans med Lars Cernerud, skolöverläkare, specialist i skolhälsovård och docent i folkhälsovetenskap, startat en specialkompetenskurs för blivande specialister i skolhälsovård.

Kursen, som är den första i sitt slag, hålls vid Läkarförbundets lokaler nu under veckan med start i dag onsdag, med en andra del som ges under några dagar i oktober.

Jag har själv jobbat på ett ställe med omkring 16 500 elever per skolläkare. Har man så många hinner man inte träffa elever, i stället får man ge råd till skolsköterskan Josef Milerad, ordförande Skolläkarföreningen.

Visst är bristen på skolläkare över huvud taget ett större problem än kunskapsbrist inom elevhälsan, medger Lars Cernerud.

– Risken är att någon på skolan som inte har rätt kunskap måste täcka upp för behovet av skolläkare, vilket är jätteallvarligt, poängterar han,  men påpekar att man i sammanhanget också ska lyfta vikten av kvalitet, inte bara kvantitet.

– Hellre en skolläkare med gedigen kunskap än en doktor som kommer utifrån och river av ett stort antal elever, resonerar Lars Cernerud.

Och Skolläkarföreningens SK-kurs har väckt stort intresse. Till de 25 platserna sökte 67 personer. Bland dem finns både de som redan arbetar som skolläkare, de som redan har en grundspecialitet, som barnläkare och barnpsykiatriker och läkare i allmänmedicin, de tre specialiteter som man måste ha i botten för att kunna bli skolläkare.

Karin Linge (till vänster), skolläkare i Kalmar och Jenny Hoffman Juhlin, skolläkare i Sundsvall, lär sig mer om barn och ungas psykiska hälsa på SK-kursen.FOTO: Ebba Blume

Omkring två tredjedelar av kursdeltagarna är kvinnor. En av dem är Karin Linge, skolläkare i Kalmar.

– Det är kul att specialisera sig, säger Karin Linge vid en paus under första kursdagen.

Hon har jobbat som skolläkare i sex år och är en av dem som har ett elevantal högt över det rekommenderade, i nuläget omkring 10 000 elever, berättar hon för Sjukhusläkaren.

– Jag hinner bara träffa en bråkdel, säger Karin Linge, men betonar att hon har bra elevhälsoteam av skolsköterskor och skolpsykologer omkring sig och därmed känner till de elever som har stora svårigheter.

Och just denna form av samarbete är–utöver evidensbaserad elevhälsa–det andra nyckelordet på kursen, betonar Lars Cernerud och Josef Milerad.

Är utbildningen till skolläkare inte redan tillräckligt lång-behövs mer fortbildning?

– Ja. Långsiktigt vinner man på mer utbildning, på att höja statusen på specialiteten. Kunskapsbrist är ett av de största problemen i skolan, säger Josef Milerad.

Enligt Skolläkarföreningens undersökning saknar 90 procent av landets skolor en nedskriven plan för vilken metod man ska använda när det gäller barn och unga med psykisk ohälsa. Den kunskapen finns hos skolläkare. Därför måste de också dela med sig av den genom samarbete med andra aktörer inom elevhälsan.

Långsiktigt vinner man på mer utbildning, på att höja statusen på specialiteten Josef Milerad, ordförande Skolläkarföreningen. 

Skolläkarföreningen har lämnat in en ansökan till Socialstyrelsen om att få fortsätta hålla SK-kursen under fyra år.

Att de har Socialstyrelsens stöd för kursen nu i inledningsfasen skickar också en signal till kommunerna om att utbildningen är viktig. Det gör det möjligt för kommunerna att skicka sina skolläkare på den, menar Josef Milerad och Lars Cernerud.

Medan andra specialiteter med landstingen som huvudmän har ett mer tvingande ansvar att ge anställda den utbildning de behöver, så ordnas sådant sällan av kommunerna, som är huvudmän för skolläkarna, resonerar de.

– Kommunerna skulle aldrig skicka skolläkarna på utbildning om inte Socialstyrelsen stod för notan, säger Josef Milerad.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-04

SKL bluffade med väntetider/Här hamnade professionsmiljarden/ För sjuka patienter skickas till närakuten/ Stora framgångar för sjukvårdspartier i valet

Prenumerera