För några veckor sedan var platsläget i regionen så kritiskt att Tjänsteman I Beredskap (TIB) inte lyckades lösa situationen. Då fick Socialstyrelsen blanda sig i och beordra Halmstad att ta emot patienter från Region Skåne, berättar Anders Schmidt. Något som aldrig har hänt förut. Foto: Li Fernstedt

För några veckor sedan var platsläget i regionen så kritiskt att Tjänsteman I Beredskap (TIB) inte lyckades lösa situationen. Då fick Socialstyrelsen blanda sig i och beordra Halmstad att ta emot patienter från Region Skåne, berättar Anders Schmidt. Något som aldrig har hänt förut. Foto: Li Fernstedt

”Människor skadas allvarligt och avlider till och med”

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Malin Gavelin | 25 april, 2017 | MER: Vårdplatser

Full beläggning och transporter av respiratorbundna patienter kors och tvärs över regionen har blivit ett normaltillstånd. Allvarliga tillbud har skett och den skriande bristen på IVA-platser i Skåne har slagits fast i analys efter analys. Trots det har antalet platser tvärtom minskat under det senaste årtiondet.

Har du hunnit ringa runt och dubbelkolla platsläget i övriga regionen efter att du gick på ditt pass?

Frågan som Anders Schmidt, medicinskt­­ ansvarig på IVA i Helsingborg, ställer till driftsansvariga sjuksköterskan Anette Ekberg är fullt befogad. För i dag – liksom vid 236 andra tillfällen under förra året – är varenda en av de åtta sängarna på IVA i Helsingborg fullbelagda. Skulle en bilolycka på E6:an utanför staden inträffa i detta nu och en ny patient vara i behov av intensivvård i nordvästra Skåne är det långt ifrån bara medicinska problem personalen­­ behöver lösa.

– Då handlar det väldigt mycket om att försöka frigöra en plats genom att skicka någon av våra andra, aningen mer stabila, patienter till en annan IVA-enhet i regionen eller i värsta fall till annat landsting. Det är en tidsödande process som innebär en enorm stress på avdelningen och det rimmar väldigt illa med en IVA-avdelnings uppdrag att kunna ta emot akut sjuka patienter momentant, säger Anders Schmidt.

För att frigöra platser på en IVA-avdelning är inte något som görs i en handvändning. En patient i respirator kräver omsorgsfull överrapportering och specialtransport för att den riskfyllda förflyttningen överhuvudtaget ska kunna ske.

– Det innebär alltid en större risk att flytta såhär svårt sjuka patienter. Många har tracheostomi, drän och andra livs­uppehållande insatser som kan åka ut eller sluta fungera och de kräver ständig övervakning av IVA-utbildad personal. Majoriteten av våra patienter kan bara flyttas med speciella ambulanser och de har en inställelsetid på två timmar. Ofta behöver även någon av oss i personalen som känner patienten åka med hela vägen fram och tillbaka, säger Anders Schmidt.

Och allvarliga tillbud har mycket riktigt skett i samband med precis den här typen av transporter som skett enbart på grund av resursbrist.

För Anette Ekberg, driftsansvarig sjuksköterska, och Anders Schmidt, medicinskt ansvarig på IVA i Helsingborg, innebär det en enorm stress varje gång en patient måste flyttas till en annan IVA på ett annat sjukhus. Något som blivit ett normaltillstånd. Foto: Li Fernstedt

För Anette Ekberg, driftsansvarig sjuksköterska, och Anders Schmidt, medicinskt ansvarig på IVA i Helsingborg, innebär det en enorm stress varje gång en patient måste flyttas till en annan IVA på ett annat sjukhus. Något som blivit ett normaltillstånd. Foto: Li Fernstedt

I en vård­områdesanalys av intensivvården 2016 slog man fast att det under en tvåårsperiod gick att koppla 14 avvikelser och lex Maria-ärenden direkt till den platsbrist som finns på respektive IVA-enhet i Region Skåne. Men underrapporteringen av dessa vårdskador är sannolikt stor – det konstaterar man också i vårdområdesanalysen. Och Anders Schmidt, som var med och skrev den, delar den uppfattningen

– Jag har själv varit med och skrivit den lex Maria som gäller ett hjärtstopp som inträffade på grund av platsbrist här i Helsingborg, men att skriva avvikelser på precis allt är bara inte görbart. Det är inte desto mindre helt oacceptabelt att vi utsätter människor för så här allvarliga risker på grund av det otillräckliga antalet platser. Det pratas ibland om huruvida patientsäkerheten är hotad eller ej. Det som visas i den här vårdområdesanalysen är att den inte bara är hotad längre. Den är nedsatt. Människor skadas allvarligt och avlider till och med. Och det gör mig bekymrad på riktigt.

Till det mest oroväckande hör att man som läkare på en så pressad enhet automatiskt börjar rekalibrera sina in- och utskrivningskriterier beroende på platstillgång, menar Anders Schmidt.

–  Mer eller mindre omedvetet tvingas man bli tuffare i sin bedömning vilket innebär att vi skickar i väg sjukare patienter när vi har ett högre tryck på avdelningen. Och det avspeglas även i statistiken – antalet patienter som har fått återvända till IVA, en av våra kvalitetsmarkörer, stiger påtagligt när vi är pressade. Liksom överflytt­ningar nattetid som också anses vara onödigt riskfyllda på grund av den lägre bemanningen. Det har skett en slags inflation på de här områdena. Våra resurser är alltför ofta uttömda och vi tvingas göra prioriteringar varenda pass för att ha en beredskap vem som kan skickas till avdelning eller annan IVA.

Var 20:e patient (5,3 procent) blev flyttad från IVA i Helsingborg till en annan IVA förra året på grund av resursbrist.

Var 20:e patient (5,3 procent) blev flyttad från IVA i Helsingborg till en annan IVA förra året på grund av resursbrist.

Men vilken är då orsaken till att inte fler IVA-platser finns i Region Skåne trots att tre vårdområdesanalyser de senaste åren har slagit fast att behovet är så skriande stort?

Utifrån Anders Schmidts horisont handlar mycket om att det saknas regional samordning i frågan.

– Vi pratar ju ofta om att det här är en regional angelägenhet och att det är ”regionala IVA-platser”. Men jag har varit ansvarig här i fem år och jag vet fortfarande inte vem på regionen det egentligen är som är ansvarig för den här frågan. Vi som jobbar kliniskt runt patienterna på de olika sjukhusen i Skåne har ett väletablerat samarbete sinsemellan – vi hjälps åt! Och från våra närmaste chefer får vi stöd. Men på högre nivå saknas gehör och nationell samsyn i frågan. Sedan är det klart att det är en ekonomisk fråga också. IVA-platser kostar 35 000 kronor per dygn och så länge vården styrs av ekonomer eller administratörer som sitter långt från verksamheten och prioriterar annorlunda eller till och med glömmer bort att deras främsta uppgift är att stödja oss som jobbar med vård är det lätt att det blir så här.

Hur många fler IVA-platser anser du behövs för att verksamheten ska fungera optimalt?

– Jag tror inte att det går att ha en nollvision – att inga patienter ska skickas. För topparna kommer att komma. Men, precis som vi föreslår i vårdområdesanalysen, problemet skulle vara betydligt mindre omfattande om det hade skett en tillbakagång till 2009 års platssituation. Det motsvarar en ökning med fem IVA-platser med dagens invånarantal. Det kommer inte att räcka på sikt med tanke på hur ålderspyramiderna och invandringen ser ut – men det hade räckt för att vi skulle kunna erbjuda en säkrare vård och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen. Hade det dessutom tillkommit ett antal intermediärvårdplatser hade vi kommit tillrätta med många av våra problem.

Lämna en kommentar

CAPTCHA