Krönika

Hejdå fina klassen ht-11!

Nej, det blev ingen termin 10-start för mig i går. Och det blir inget bubbel eller examensbevis för mig vid den här tiden nästa år. Jag kommer att få stå bredvid er gamla kursare och gratta er alla till bragden att ha tagit er igenom 5,5 år.

Vad hände? Nä, det är ingen bebis. Eller jo, metaforiskt kanske man kan kalla det en tidig graviditet – den som man inte vill berätta om för fler än den allra närmsta kretsen av invigda. Risken finns ju att det inte går så bra… och då är det ju bättre att så få som möjligt visste. Långsökt liknelse kanske men ungefär lika pirrigt känns det. Jag har tackat ja till att forska i några månader hos en forskargrupp. Kanske blir det en doktorandtjänst sen och då kanske jag får skåla i bubbel och spika upp min avhandling någon dag där långt bort i framtiden. Och så ska jag ta min läkarexamen förstås också mitt i allt det där och klämma in AT och ST och sen någon vacker dag om en halv evighet är jag kanske färdig doktorerad specialist… Den här terminen fick mig rätt övertygad om det jag redan anade. Jag vill jobba med hjärnans sjukdomar. Så blir det nog. Men vem vet?

Jag kommer fortsätta att blogga om mina erfarenheter från det här äventyret. Tanken är att jag hoppar på termin 10 i höst igen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

Ur Sjukhusläkaren 2018-02

Bristande inflytande bakom stressrelaterad psykisk ohälsa / Läkemedelsförsäkringen / Forskaren Jonas Wrigstad: "Riskanalyserna leder fel" / Porträttet: Utredaren Anna Nergårdh vill att saker ska hända på riktigt / Uddevalla kommun har sänkt antalet onödiga sjukhusdygn / Del två i den stora enkäten till landstingspolitikerna

Prenumerera