Krönika

Fakta, känsla och landstingspolitik

Jag backar bandet till 2006. Det var valår då också. Jag var ganska ny i journalistyrket och skulle bevaka landstingsvalet i Västmanland. Socialdemokraterna styrde landstinget sedan lång tillbaka med stöd av vänsterpartiet. De övriga partierna förde lite av en skuggtillvaro.
Jag minns mitt första landstingsfullmäktigemöte. Jag satt längst bak i den ståtliga salen och lyssnade på talare efter talare. Jag kommer så väl i håg känslan av att det inte handlade om sjukvård. Det var politik, retorik, metaforer, slagord och käbbel. Så långt från något konkret att jag inte visste vad jag skulle skriva i tidningen nästa dag.

Jag har följt debatten om införande av skiftarbete (ursprungligen kallat ”ökad schemaläggning”) för läkare i Stockholm. Jag läste bland annat en intressant reflektion av upphovsmannen till debattartikeln i Svenska Dagbladet som skrevs under av 653 läkare. Han skrev att sakargument från oss läkare inte biter i debatten. Det fick mig att tänka tillbaka på landstingsfullmäktigemötena. Nej, särskilt mycket fakta var det, som jag minns saken, inte tal om där.

Vid ett tillfälle stod jag i egenskap av valreporter utanför Centrallasarettet i Västerås med en representant för (c) i landstingsvalet. Hon hade gett ett vallöfte där hon lovade att alla ambulanser i länet skulle utrustas med hjärtkompressionsapparaten LUCAS. Då skulle det bli mer rättvist för alla med hjärtstopp. Problemet var bara, som den irriterade klinikchefen som kom förbi oss påpekade, att det just då pågick en randomiserad studie av LUCAS jämfört med manuell HLR. För att se om LUCAS ens var bättre.

En annan uppmärksammad fråga i landstingsvalet i Västmanland 2006 gällde primärvården. Det hade genomförts en mycket ifrågasatt upphandling av de privata aktörerna inom primärvården. Den hade resulterat i att de som drev vårdcentralerna, bland annat via Praktikertjänst, förlorade. Vårdbolaget Carema, som inte hade någon verksamhet i länet sedan tidigare, vann och skulle ta över. Många väljare var oroliga att de skulle bli av med sin fasta läkarkontakt.
Det blev maktskifte i Västmanlands läns landsting 2006. En nybliven, optimistisk politiker från moderaterna blev landstingsråd. Han lovade att lyssna mer på personalen inom sjukvården och få ordning på många problem. Det blev inte som han hade tänkt sig. Han avgick efter mindre än halva mandatperioden.

Sjukvården ligger väljarna varmt om hjärtat. Men politikerna, journalisterna och många av väljarna står så långt ifrån vår verklighet att de kanske inte ens har möjlighet att fullt ut förstå den. Ska vi som läkare lyckas påverka väljare och politiker behöver vi nog fortsättningsvis använda mer av det som kallas pathos i retoriken. Fakta så klart, men presenterat på ett sätt som berör. Till exempel såsom kollegan Christian Unge som just gett ut boken ”Har jag en dålig dag kanske någon dör” har gjort. Illa genomtänkta politiska beslut, liksom bristen på genomtänkta sådana, ökar risken för att vi läkare upplever allt fler dåliga dagar. Och ja, då kanske människor dör.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

Ur Sjukhusläkaren 2018-02

Bristande inflytande bakom stressrelaterad psykisk ohälsa / Läkemedelsförsäkringen / Forskaren Jonas Wrigstad: "Riskanalyserna leder fel" / Porträttet: Utredaren Anna Nergårdh vill att saker ska hända på riktigt / Uddevalla kommun har sänkt antalet onödiga sjukhusdygn / Del två i den stora enkäten till landstingspolitikerna

Prenumerera