Ledare

Dags att möta behovet av vårdplatser

Väntetiderna i vården ökar. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys visar att antalet som väntar på vård och behandling har ökat väsentligt och att det är stora skillnader mellan landsting, sjukhus, vårdområden och verksamheter.

Även antalet patienter som väntat på specialist­vård betydligt längre än vårdgarantin, sex månader eller mer, har nästan tredubblats under åren 2012 till 2016.

En av orsakerna till köerna är att antalet patienter som bedömts vara i behov av vård har ökat, men inget har gjorts för att möta detta. Tidningen Sjukhusläkaren har under 2017 kartlagt att de längsta väntetiderna kan bli upp till flera år, vilket inte redovisas alls. Nya Karolinska är polisanmält för att två cancer­patienter har dött under en för lång väntan.

Väntan på beslutad operation och behandling är ett resultat av vårdplats- och kompetensbrist. Väntetider är ett okänt begrepp i många europeiska länder enligt Consumer Health Powerhouse.

När tiderna ökar på detta sätt borde alla politiker gå ut och ta tag i förslag om vad som kan lösa situationen. Det är valår nu och mycket görs. Landstingen upphandlar mer privat vård, lägger ut mer än tidigare till andra landsting och de olika politiska partierna har presenterat olika satsningar. Samtidigt är det tråkigt när man ser att ena blocket pekar finger åt de landsting där man är i minoritet, när det faktiskt inte är bättre i de landsting där det egna blocket är i majoritet.

Antalet vårdplatser har avsiktligt minskats under flera decennier. Redan innan bristen/flykten av specialistsjuksköterskor uppstod hade vi nästan lägst antal vårdplatser i EU. De ökade vårdtiderna visar nu på att något  behöver göras.

Det är inte bara de mest sjuka som behöver en vårdplats eftersom många sjuka idag i ökande utsträckning vårdas i hemmet. Det är bra. De som behöver en plats på ett sjukhus är allt ifrån svårt sjuka i behov avancerade ingrepp till att de behöver en kvalificerad bedömning eller bara kortare övervakning per- och postoperativt. Vårdplatser av olika typ  och sjukhus kommer att behövas i överskådlig tid.

Endast ett fåtal landsting har gjort någon analys av det egna behovet av antalet vårdplatser. De som gjort det har ändå minskat antalet trots att analysen visat att deras vårdplatser varit för få. Det innebär att allt ansvar kokar ner i verksamhetscheferna knä att lösa situationen utifrån befintliga ramar.

Endast ett fåtal landsting har gjort någon analys av det egna behovet av antalet vårdplatser. De som gjort det har ändå minskat antalet trots att analysen visat att deras vårdplatser varit för få.

Socialstyrelsen registrerar kontinuerligt överbeläggningar och utlokaliseringar och påtalar dessa risker, men det räcker inte. På grund av vårdplatsbrist tvingas läkare tänja sina etiska och medicinska gränser och skickar hem patienter som borde lagts in, vittnar många läkare och nyligen en undersökning i Framtidens Karriär Läkare.

Utvecklingen går mot kortare vård­tider trots mer avancerad vård vilket är bra. Men vårdplatsbrist tvingar fram plötsliga förändringar. Förändringar i en känslig verksamhet måste göras i samförstånd. Vi ser vissa sjukhus som exempelvis beslutar från en dag till en annan om att ändra från inneliggande vård till dagkirurgi  utan att läkare och annan personal är förberedda med stor oro och risker som följd.

Att inte ha tillräckligt med vårdplatser­­ slukar resurser, förstör arbets­miljön, skapar en ond cirkel och hindrar en bra och effektiv vård med genomtänkt utveckling.

Sjukhusläkarna vill se:

  • En personalpolitik som premierar erfarenhet och kompetens så att man inte väljer att bli hyrpersonal eller att göra någon annan karriär. Och chefer som fattar vem man benchmarkar mot och vilka medicinska mål som ska nås idag respektive inom 5-10 år, och hur man utvecklar medarbetare och verksamhet för att nå dit och med möjlighet till löneutveckling, fortbildning och forskning.
  • En vårdplatsdimensionering utifrån befolkning och sjukdomspanorama. Har landstingen ansvar för sjukvården ska de tillgodose behovet och ha överblick. Beräkningsmodeller finns alltså. Sak­kunniga på Socialstyrelsen kan följa upp. För att nå till målet med väntetider krävs långsiktig planering och mångfald.
  • En nationell primärvårdsreform som innebär listning på fast läkarkontakt i teamen och ökad medicinsk kontinuitet i kommunal omsorg och primärvård ger möjlighet att både akutbesök och vård­tider på sjukhus minskar.

Det är inte kris överallt och många fungerande vårdkedjor och lokal utveckling och kvalitet kommer till stånd tack vare varje enskild medarbetares lojalitet och speciella kompetens. Väljarna har bestämt att sjukvården är en viktig fråga, kanske den viktigaste. Partierna har talat om att satsningar behövs. Även sjukhusspecialistvården behöver detta.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-04

SKL bluffade med väntetider/Här hamnade professionsmiljarden/ För sjuka patienter skickas till närakuten/ Stora framgångar för sjukvårdspartier i valet

Prenumerera