• 05 november 2015
• 0
• AV: Sara Gunnarsdotter

Genom att komma överens om fasta kriterier för kirurgisk hantverksskicklighet skulle nyanlända läkare inom kirurgiska specialiteter kunna börja arbeta, även om inte den formella pappersexercisen är färdig.

Margareta Berg är ortoped och grundare av projektet Surgicon, ett internationellt nätverk för att höja kvaliteten och säkerheten inom kirurgin genom att harmonisera utbildning och krav på hantverksskicklighet. Surgicon har hållit två internationella kongresser i Sverige i ämnet som lockat deltagare från 30 länder, och organiserat internationella arbetsgrupper. Hon säger att det idag inte finns någon klar och tydlig struktur för hur man ska träna upp en ny kirurg i hantverket. Det kan se olika ut mellan länder, men också inom ett så litet land som Sverige.

– Men kroppen ser likadan ut oavsett var man bor. Kirurger flyttar sig över landsgränser och åker runt i världen, det skulle vara bra med en gemensam struktur för detta, ett slags internationella körkort.

Den senaste tidens stora ökning av människor som flyr till Europa och Sverige ställer stora krav på god logistik hos mottagarlandets myndigheter för att de som kommer hit ska få möjlighet att försörja sig själva. För dem som har universitetsutbildning krävs att den valideras mot motsvarande svenska utbildning, därefter behövs förutom språkträning oftast kompletterande utbildning, kurser och praktik. För läkare med många års yrkeserfarenhet från hemlandet kan de långsamma kvarnarna på Socialstyrelsen ibland mala i flera år innan ett beslut om legitimation kommer, och därmed möjlighet till att fortsätta sitt yrkesliv.

En av Margareta Berg och Surgicons idéer går ut på att läkare inom kirurgiska specialiteter omgående kan komma i praktiskt arbete utifrån nivån på sin hantverksskicklighet. Hon tror att det skulle kunna fungera som ett praktiskt integrationsprojekt och ge vinster för såväl hälso- och sjukvården som för den enskilda läkaren.

– Med rätt handledarskap till en invandrad kirurg som är skicklig inom sitt område så skulle det absolut kunna fungera. Man lär sig också språket genom praktiskt arbete.

Tanken är en slags trappstegsskala, ungefär som ett körkort med A, B eller C-nivå, med bedömning inför varje högre steg. Vad som ska vara kriterierna för de olika nivåerna måste till exempel olika specialitetsföreningar inom och utom Sverige enas om. Detta kommer att ta en viss tid, men enligt Margareta Berg skulle man kunna starta ett pilotprojekt redan imorgon.

– För att få lov att gå vidare till nästa steg bör man göra provoperationer inför en handledare som bedömer på plats, eller via videofilm.

Margareta Berg påpekar också att man kanske inte alltid behöver ta alla stegen i trappan.

– Man kan tänka sig att man har en kompetens på A-, D- och E-nivå, för att alla inte gör alla typer av ingrepp.

Oavsett vad, menar hon att det är väldigt bra om det finns dokumenterat vilken nivå man kan operera på. Om man till exempel har flytt, och inte har några papper med sig angående sin utbildning eller yrkeslivserfarenhet, då skulle man kunna använda sig av den här metoden när det gäller det praktiska hantverket.

Margerata Bergs säger att modellen även är användbar för svenska ST-läkare och för etablerade kirurger som ska lära sig nya operationsmetoder.

– Det är väldigt bra att ha ett papper på vad man har »tentat av« så att man vet vilken nivå man kan operera på.

Det är enbart själva hantverket som Surgiconskörkortsmodell handlare om. För läkare inom kirurgiska specialiteter från tredje land krävs förstås ändå en formell validering och kompletteringskurser, men tanken är att slippa vänta innan man får börja jobba.

– Ja, det finns ju en rad andra saker som man också behöver. Alltifrån språk till operationsindikationer som kan skilja sig mellan länder, och vilka sjukdomar man är van att behandla.

– Men grejen är att om man sitter och vänder papper på Socialstyrelsen i sju år så vet man fortfarande egentligen inte om kirurgen kan operera. Samtidigt som hantverksskickligheten kan gå förlorad under så lång tid.

Fotnot

Margareta Berg kommer att föreläsa och moderera programpunkten ”Behovet av validerade kunskapsprov i kirurgisk teknik 2015” på Medicinska riksstämman i december. Gästföreläsare är Pr Anthony G Gallagher Irland, Dr Magnus Kjellman KS och Dr VerenaSengpiel SU från ST-projektet ”Ge kniven vidare”.