VITALIS

Hur kan journalen bli ett gemensamt verktyg?

Vad har hänt med journalen på de sex år som passerat sedan den infördes? Vad tycker patienterna om hur det fungerar? Och vad säger läkarna? De var några av de frågor som man gav svar på under samlingsrubriken ”Journalen – the latest and greatest”. 

Sex år har passerat sedan Region Uppsala gjorde det möjligt för patienter och invånare att ta del av sin journal på nätet. Debatten som väcktes då finns fortfarande kvar och först nu har samtliga landsting och regioner tagit samma steg.

Mia Pettersson, enhetschef på Inera som ansvarar för området sammanhållen journal och läkemedel, tror att man runt om i landet måste höja tempot för att nå den landstingsgemensamma målbilden om att all journalinformation ska vara tillgänglig för patienten år 2020. Och hon skickade också med ett par råd för att lyckas.

– Gör en bra plan och fundera över vad ni inte visar idag. Nätverka också med andra landsting för att lära av varandra.

Men hur ser läkarna på journalen på nätet? Och vad säger patienterna? Svaren gavs av Hanife Rexhepi, doktorand i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, och Jonas Moll, postdoktor inom människa-datorinteraktionvid Uppsala universitet, som redovisade resultaten av en nationell enkätstudie med patient som har läst sin journal samt en intervjustudie med läkare från onkologen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Och kort uttryckt var det en bild av två motpoler som presenterades. Läkarna var å sin sida mycket skeptiska till införandet och såg en rad eventuella problem som kunde uppstå när patienten själv skulle ta del av journalinformationen. Bland de farhågor som angavs var att det kan skapa en oro hos patienten när hen kan läsa journalen och inte till fullo förstår vad som står. Samt att det ska leda till en ökad arbetsbelastning eftersom det kommer att generera fler frågor eller krav på att ändra fel och otydligheter.

På i princip motsatt sida står patienterna, som uppskattar att själv kunna få en uppfattning om den egna hälsan. De flesta tyckte inte heller att det var ett problem att inte förstå de medicinska formuleringarna, utan tyckte att det räcker att få en överblick och få angav att man tittade i sin journal för att ”rätta fel och otydligheter”. Enligt patientenkäten genererade det inte fler telefonsamtal, men möjligtvis att besöken tar något längre tid och tar en annan riktning än vad det annars skulle ha gjort.

De båda forskarna menade att journalen skulle kunna användas under själva besöket som ett gemensamt verktyg och att en ökad dialog skulle föra de båda sidorna närmare varandra.

Moderator Britt-Marie Ahrnell, debattör och återkommande krönikör i Sjukhusläkaren, avslutande eftermiddagen med två frågor till Mia Pettersson – Hur ska det bli i framtiden? Är journalen fortfarande elefanten i rummet?

– Ja, jag tror att elefanten fortfarande finns kvar. Vi behöver informera patienterna mer om att journalen finns tillgänglig och få vårdpersonalen att prata mer om den. För att nå målet 2020 behövs mycket mer dialog.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-04

SKL bluffade med väntetider/Här hamnade professionsmiljarden/ För sjuka patienter skickas till närakuten/ Stora framgångar för sjukvårdspartier i valet

Prenumerera