Nyhet

Kirurger har slutat till följd av centralisering- ”akutsjukvården hotad”

Sedan cancerkirurgin i Jönköpings län centraliserades till Länssjukhuset Ryhov har flera specialistläkare slutat till följd av detta. Nu är akutverksamheten vid sjukhusen i både Eksjö och Värnamo hotad, enligt Anders Ramsing, kirurg och urolog vid Värnamo sjukhus. Men politiker och chefer från sjukvården försvarar centraliseringen. Tomas Ohrlander, i dag överläkare på Rigshospitalet i Köpenhamn, var en av de kirurger som valde att lämna Höglandssjukhuset i Eksjö till följd av centraliseringsbeslutet.  

Bit för bit har kirurgin i Region Jönköpings län centraliserats under de senaste åren.

För fyra år sedan började landstinget i Region Jönköpings län att fatta beslut om en omfördelning av den operativa verksamheten i länet. Den gick ut på att cancerkirurgin, förutom coloncancerkirurgi, skulle flyttas till Jönköping.

All bröstcancerkirurgi flyttades från Eksjö och Värnamo till Jönköping och kärlkirurgin flyttades i flera omgångar och hamnade till slut i Jönköping.

Även rektalcancerkirurgin har centraliserats.

Enligt Anders Ramsing innebär centraliseringen bland annat att en bröstkirurg som tidigare opererade i Värnamo nu reser till Jönköping för att operera sina patienter, som också måste resa dit.

Sedan beslut om centralisering genomfördes, har ett flertal specialister vid sjukhusen i Eksjö och Värnamo slutat, flera av dem till följd av centraliseringen, enligt Anders Ramsing.

I Värnamo och Eksjö har sex specialister med inriktning grovtarm- och ändtarmskirurgi slutat samt fyra kärlkirurger, två bröstcancerkirurger och tre kirurger för magoperation (galla och magsäck), berättar han.

– När man tog bort aortakirurgin från Eksjö, slutade exempelvis tre kärlkirurger. Till slut fanns bara en kvar, som i sin tur till slut flyttade till Tyskland, säger Anders Ramsing.

Att tre kärlkirurger slutade just till följd av centraliseringsbeslutet bekräftas även av Kjell Ivarsson, sjukvårdsdirektör, verksamhetsområde Kirurgisk vård och Karsten Offenbartl, verksamhetschef Kirurgkliniken, Region Jönköpings län.

Samtliga av de läkare som slutat var en del av den kirurgiska akutsjukvård som Anders Ramsing nu menar är hotad. Bristen på specialister har också gjort att akutkirurgin i Eksjö sedan ett par år tillbaka är helt beroende av hyrläkare.

Nu i höst måste även jourbakjouren vid Värnamo sjukhus för första gången använda sig av hyrläkare. Och när de fast anställda läkare som återstår i jouren nu snart går i pension, finns inga nya att ersätta dem med, uppger Anders Ramsing.

Nya läkare lockas inte av en osäker tillvaro och vill ha mer utmaningar och kirurgi än vad som finns kvar vid sjukhusen i Eksjö och Värnamo.Anders Ramsing, kirurg och urolog, Värnamo sjukhus. 

– Nya läkare lockas inte av en osäker tillvaro och vill ha mer utmaningar och kirurgi än vad som finns kvar vid sjukhusen i Eksjö och Värnamo. Vi har inte problem med att rekrytera ST-läkare, det vill säga de som börjar sin kirurgkarriär. Vårt problem är att behålla dem när de lärt sig grunderna och vill ha mer utmaningar, säger han.
Då finns heller ingen som kan gå kirurgbakjour vid dessa sjukhus, som till slut riskerar att tvingas lägga ned den akutverksamhet som är öppen dygnet runt, befarar Anders Ramsing, och menar att detta får konsekvenser för patienterna.

– Inte för att de då måste transporteras fram och tillbaka över regionen- det gör de redan i dag på grund av vårdplatsbrist. Risken ur patientsynpunkt är att det vid sjukhusen inte längre kommer att finnas någon som tar hand om trafikolyckor, arbetsplatsolyckor och andra akutpatienter. Det bygger ju på att det finns en bakjour med bred kompetens, som kan operera det mesta, säger Anders Ramsing.

Beslutet om centralisering skedde på ett så oerhört fult sätt. Ledningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping hade direkta kanaler in till den politiska ledningen, som gick bakom ryggen på oss. Tomas Ohrlander, överläkare, Rigshospitalet, Köpenhamn och tidigare kärlkirurg, Höglandssjukhuset i Eksjö. 

Tomas Ohrlander, som numera arbetar som överläkare på Rigshospitalet i Köpenhamn, var en av de kärlkirurger som valde att lämna sin arbetsplats på grund av beslutet om centralisering.  Han arbetade som överläkare vid kärlsektionen på kirurgkliniken vid Höglandssjukhuset i Eksjö när han för fyra år sedan fick beskedet om sammanslagningen av kirurgklinikerna i Eksjö och Jönköping.
Ett besked som väckte vrede och stark kritik bland de anställda på Höglandssjukhusets kirurgklinik, där man såg det som liktydigt med ett successivt nedbrytande av akutsjukhuset i Eksjö.

– Beslutet om centralisering skedde på ett så oerhört fult sätt. Ledningen vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping hade direkta kanaler in till den politiska ledningen, medan de gick bakom ryggen på oss, säger Tomas Ohrlander till Sjukhusläkaren.

Något fullgott skäl för denna centralisering fanns heller inte, menar han.
– Vi producerade nästan lika mycket kirurgi som de gjorde i Jönköping i förhållande till de resurser vi hade och de bästa resultaten för väntetider för operation fanns i Eksjö. Ändå valde de att flytta kirurgin, säger Tomas Ohrlander.

Vid denna tid hade Höglandssjukhuset i Eksjö dessutom investerat omkring 45 miljoner kronor i en hybridsal, en operationsrobot för aortal kärlkirurgi, som enligt Tomas Ohrlander nu bara står där utan att användas.
– Vi hade börjat anställningsintervjuer för att bygga ett hybridteam, men detta besked lade locket på. Kapitalförstöringen var ett faktum, säger han.

Tomas Ohrlander, en av de kärlkirurger som slutade till följd av centraliseringen i Region Jönköpings län.

Tomas Ohrlander träffade landstingsledningen för att framföra sin kritik, men utan att få gehör. Då valde han att avsluta sin tjänst på Höglandssjukhuset.
Visst var det ett svårt beslut eftersom han brann för sin klinik, medger Tomas Ohrlander.

– Men de som skulle vara min framtida ledning och regionledning inte lyssnade ju inte på mig. Varför skulle jag lägga all denna energi och vision på några som inte önskade den? säger han.

Hur bemöter han då det ofta förekommande argumentet att centraliseringen ändå ger bättre vård för patienten?

– Det är sant att resultaten blir bättre i och med centralisering. Men vad som då kan ske är en dränering på kompetens på de ställen som inte bedriver centraliserad kirurgi och som en följd av detta blir akutsjukvården lidande, säger Tomas Ohraldenr, och menar att man såg detta scenario direkt efter att beskedet om omorganisationen kom.

– Man kan inte upprätthålla akutsjukvårdskompetens samtidigt som man saknar specialistkompetens i huset, säger han.

Men i Danmark, där du nu arbetar, har man ju genomdrivit en ännu större centralisering?

– Ja, här är centraliseringen driven hårt. Men de gör det bra, det är ett litet land och har fullgoda förutsättningar för att kunna ha en bra akutsjukvård ändå. Dels på grund av geografiska förhållanden men också för att de har ett helt annat synsätt och politisk styrning i det hela. Men motsvarande förändringar och organisationsbeslut är på intet sätt problemfria här heller, säger Tomas Ohrlander.

Under ett flertal tillfällen har han fått mail från personaluthyrningsföretag som vill att han kommer och arbetar som hyrläkare vid sin gamla arbetsplats i Eksjö, berättar Tomas Ohrlander, som dock alltid har tackat nej till erbjudandet.

– Jag trivs utmärkt i min roll som kärlkirurgisk överläkare på Rigshospitalet och min gamla arbetsplats är inte vad den en gång var, säger han.

Argumenten för centraliseringen ute i landsting och regioner har legat i linje med slutsatsen i den utredning som regeringens utredare Måns Rosén presenterade för tre år sedan; att ”övning ger färdighet” och att en centralisering ger effektivare verksamhet och är bättre för patienten. I fjol kom regeringen med ett lagförslag om att utöka den högspecialiserade vården. Trots att Roséns utredning har varit föremål för stark kritik sedan SVT:s Dokument Inifrån tidigare i år avslöjade att utredningen till stor del utgått från felräkningar, trädde lagen om utökad högspecialiserad vård i kraft nu under sommaren. Det är dock Socialstyrelsen som ska avgöra vilka diagnoser som ska ingå i högspecialiserad vård.

Alliansen i Region Jönköpings län har ändå drivit på denna centralisering. Varför?

I ett mailsvar till Sjukhusläkaren skriver regionstyrelsens ordförande Malin Wengholm (M):

”Vi har tagit detta beslut med den tydliga inriktningen att göra de bästa resultaten för våra invånare och vara en intressant arbetsplats för våra medarbetare så att vi kan behålla våra tre akutsjukhus. Hur arbetsfördelningen ska se ut är framtagen av våra professionella grupper”.

Vi kunde se att resultaten på våra tre sjukhus såg olika ut. Målet var att vården i stället skulle bli så jämlik som möjligt. En annan fördelning av vården var ett sätt för oss att komma tillrätta med detta. Marcus Eskdahl (S), regionråd, Region Jönköpings län. 

Vad anser då den politiska oppositionen i länet om saken?

När frågan om länsklinik för kirurgi för första gången dök upp i landstingsstyrelsen var man från Socialdemokraterna väldigt tveksam, och ställde krav på att en väl genomförd förankringsprocess skulle ske i verksamheten, menar Marcus Eskdahl (S), regionråd i Jönköpings län.

I Jönköpings län startade diskussionen om centralisering av högspecialiserad vård innan Måns Roséns utredning, framhåller han.

– Vi kunde se att resultaten på våra tre sjukhus såg olika ut. Målet var att vården i stället skulle bli så jämlik som möjligt. En annan fördelning av vården var ett sätt att komma tillrätta med detta, säger han till Sjukhusläkaren.

Andra krav som fanns med i beslutet om den opererande verksamheten var att länet skulle ha kvar tre akutsjukhus och att attraktiv verksamhet skulle finnas på varje ort, enligt Marcus Eskdahl. Det fanns också en plan på en tydlig fördelning för den opererande verksamheten som innebar att det på länets alla tre sjukhus skulle göras: akut gallkirurgi, akut bråckkirurgi, akuta bukingrepp, proktologi, benign tarmkirurgi, endoskopi och coloncancerkirurgi.

– När vi tog beslutet fanns en tydlig fördelning för den opererande verksamheten med dessa krav, betonar Marcus Eskdahl.

Nu när ni ser konsekvenserna av denna centralisering, vill ni bromsa den?
– Det vi sagt är att vi ska ha tre akutsjukhus och samtidigt se till att vården på dessa sjukhus är kvalitativ och patientsäker. Vi har också sagt att förändringarna måste ske i dialog med verksamheten, vilket vi uppfattat inte har gjorts.

Är ni beredda att försöka återföra den kirurgi som flyttats från Värnamo och Eksjö?

– Jag tror inte att en tillbakagång till det gamla är något som vi kan förhålla oss till. Men om det finns en stor risk med att en fortsatt centralisering avlövar sjukhusen, kan vi tänka oss att gå in och föreslå politiskt beslut om att bromsa denna förändring, säger Marcus Eskdahl.

Läs även sjukvårdsdirektörens försvar av centraliseringen:

http://www.sjukhuslakaren.se/sjukhusledning-forsvarar-centralisering/

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-04

SKL bluffade med väntetider/Här hamnade professionsmiljarden/ För sjuka patienter skickas till närakuten/ Stora framgångar för sjukvårdspartier i valet

Prenumerera