akuten_lund

9 av 10 anser att patientsäkerheten är hotad på akuten i Lund

Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on LinkedInPrint this pageEmail this to someone

AV: Malin Gavelin | 4 april, 2017 | MER: Akutsjukvård | 2 kommentarer

Patienter som ligger kvar på akuten i över ett dygn efter beslut om inläggning – och en överbelastad personal som inte hinner titta till dem. Nu anser nio av tio läkare på akuten i Lund att patientsäkerheten är hotad, visar en rapport utförd av Mellersta Skånes läkareförening.

– De senaste månaderna har det varit en hel del skriverier i media gällande den överbelastade situationen på akuten i Lund. Vårdförbundet och Kommunal har varit ute mycket och sagt att patientsäkerheten är hotad. Därför kände jag att vi behövde få en ordentlig bild av vad läkarkåren faktiskt tycker om situationen, säger Ardavan Khoshnood, ST-läkare på akuten och upphovsman till rapporten som Sydsvenskan var först med att rapportera om.

Och resultatet talar sitt tydliga språk. Av de 30 tillfrågade läkarna ansåg 27 stycken, 90 procent, att patientsäkerheten på akuten i Lund är hotad, berättar Ardavan Khoshnood.

– Man menar att på grund av den stor arbetsbelastningen så hinner inte sjuksköterskorna ge till exempel antibiotika och insulin i god tid och som läkare har man inte alls koll på alla patienter som man ”står på”, säger han.

På frågan om varför man tror att patientsäkerheten är hotad dök ett antal faktorer upp, berättar Ardavan Khoshnood vidare. Den viktigaste var att patienterna inte kommer vidare.

-Efter att beslut om inläggning är taget tar det i dagsläget i genomsnitt sju timmar innan patienten har lämnat akuten. Och den senaste tiden är det inte alls ovanligt att de ligger på akuten mellan 24-26 timmar i väntan på att få komma till avdelningen. Pressen har blivit väldigt stor, säger han.

Men allt fungerar inte dåligt på akuten i Lund, betonar Ardovan Khoshnood. Läkarna i rapporten var eniga även om en annan sak – att det trots den höga arbetsbelastningen råder en väldigt kollegial stämning.

– Vi gillar varandra och att vara där. Annars hade det nog varit väldigt svårt på jobbet. Men det gör ont i hjärtat att komma till jobbet och se patienter som har legat där i 20 timmar och väntat redan. Däremot tycker alla att arbetsbelastningen har ökat extremt mycket, framför allt nattetid. På andra arbetsplatser går det upp och ner men här kör vi på 150 procent hela tiden och det är inte hållbart i längden. Oftast är det väldigt svårt att bara få sitta ner och ta det lugnt i fem minuter.

Vad har ni fått för reaktioner från ledningen på resultatet i rapporten?

– Jag har talat med vår sektionschef – som vi har ett stort förtroende för. Men ansvarig för patientsäkerheten är ju verksamhetschefen som jag god kontakt med. Hon har fått ta del av rapporten och är lyhörd. Vi kommer att fortsätta ha möten och samtal kring våra tankar.  Jag hoppas att vi dels ska få lite ökad läkarbemanning gällande doktorer nattetid, men också att de andra personalkategorierna ska få ökad beamnning. Det tredje vi vill få till är ett tydligt ställningstagande om att akutläkarna bestämmer var man ska lägga in patienten och att patienten ska vidare inom två timmar. Vi kan inte fortsätta driva en avdelning på akuten.

 

2 kommentarer

  • Anders Kjellberg skriver:

    Instämmer med föregående. När jag för snart 15 år sedan arbetade som akutläkare på SÖS sa man ungefär samma sak. Det har böljat upp och ner sen dess på låg nivå. Jag vet inte om det är sämre nu i Skåne än det var i Stockholm då men en sak är definitivt densamma, man verkar inte ta personalens rop på hjälp på allvar.
    Patientsäkerheten kanske inte är hotad i form av statistik, hur mäter man den förresten? Den viktigaste poängen ledningen borde ta till sig är att om 9/10 tycker att patientsäkerheten är hotad, rätt eller fel så är det ett akut arbetsmiljöproblem! Det betyder minst att man går hem och inte känner att man är stolt över det sjukhuset gjort även om man personligen gjort sitt yttersta och i längden djupt demoraliserande. Personal inom vården är generellt oerhört lojala mot patienter, anhöriga, kollegor och därmed indirekt mot arbetsgivaren vilket gör att man kan pressa systemet enormt hårt innan det går ut över patientsäkerhet. Långt innan dess kan man se signaler på psykisk ohälsa hos personalen, ökad personalomsättning och sämre bemötande av patienter och anhöriga. Patientsäkerhet är att jämföra med chock hos en ung patient, man ser inte en kollaps förrän alla kompensationsnekanismer är förbrukade. Därför har man infört National/Modified Early Warning Score (NEWS/MEWS) på många sjukhus.

    Ett Employee Early Warning Score (EEWS) skulle ge ett riktigare mått på vårdkvalitet och säkerhetsrisk för patienter.

  • Per-Olof Nyström skriver:

    För några år sedan skulle kollegorna ha sagt att kvaliteten är dålig. Det är nog inget tvivel om att det är usel kvalitet på vården när patienter väntar på akuten för en sängplats på avdelningen. Att sådan väntan kan ta timmar eller dygn är inte bara usel kvalitet utan också symtom på ledningens kollaps inför ett problem om att omfördela tillgängliga resurser på sjukhuset. Varför sker inte det?

    Det är dumt att beskriva all dålig kvalitet med äventyrad patientsäkerhet. Det har då bara blivit ett modeord. Patientsäkerheten är första linjens uppgift. Den måste läkare och sjuksköterskorna klara. Kvaliteten på sjukhuset och akuten är däremot ledningens och förvaltningens uppgift. Det är där vi ser kollapsen på många sjukhus. Sjukhusledningarna måste ta sig i kragen och ordna en hygglig kvalitet på sin sjukhus.

    Det är skamligt dåligt som det nu är.

Lämna en kommentar

CAPTCHA