Christine Takami »

  • Kirurger vs medicinare

    ”Det där kan medicinarna”, ”det här är inte en kirurgisk patient”, ”det där med läkemedel kan narkosen bättre”. Den här terminen har jag för första gången märkt att det finns en tydlig skiljelinje mellan medicinare och kirurger.

Nicholas Aujalays »

Frågan

Tycker du att journal på nätet och självdiagnos på nätet ska...

Visa resultat

Loading ... Loading ...
Läkemedel

Nu är det bara rockarna kvar

Av: Anna-Lena Bengtsson Publicerad: 9 juni, 2012

2 februari 2012. Dagen då självbilden av Sverige som en världsledande forskarnation fick sig en knäck. Men frågan är om politikerna förstår att de nu måste tänka innovativt.

AstraZenecas beslut att lägga ned all forskning i Södertälje och Lund, som offentliggjordes den 2 februari, har definitivt slagit hål på Sveriges självbild som en nation med en livskraftig, forskande läkemedels­industri.

Varningsropen från läkemedelsindustrin har varit många de senaste 10 åren. Krav på ökade anslag till medicinsk forskning och ökad samverkan mellan industri och vård har varvats med statistik som visar att Sverige har tappat mark inom forskning och företagande. Ändå verkar AstraZenecas beslut ha kommit som en chock för många politiker.

– Just nu är intresset stort kring forskningsfrågor. Det möte som hölls i riksdagen i början av maj med socialutskottet och utbildningsutskottet var välbesökt och frågorna var många, men det återstår att se hur mycket konkret som kommer ut av det hela, säger Aina Törnblom, forskningsansvarig på LIF, branschorganisation för forskande läkemedelsföretag, verksamma i Sverige.

Den nedåtgående trenden fortsätter

Nyligen presenterade organisationen sin årliga FOU-enkät som de gör bland medlemsföretagen. Den visar att den nedåtgående trenden för kliniska prövningar i Sverige fortsätter, trots många uttalanden både från forskarvärlden och från politiska beslutsfattare om vikten av att vända utvecklingen.

– Det har närmast skett en halvering av de kliniska prövningarna i Sverige sedan 2004, det visar hur allvarlig situationen är, konstaterar Aina Törnblom.

Att tre olika departement och två huvudmän är inblandade i forskningsfrågorna i sjukvården gör inte saken lättare, menar Aina Törnblom. Det gör att det finns en uppenbar risk att många förslag till förbättringar hamnar mellan stolarna. Inget av de tre departementen har mandat att samordna idéer och resurser. Utbildningsdepartementet har ansvar för forskning, socialdepartementet för sjukvård och näringsdepartementet för näringslivsfrågor.

”Nationellt samarbete behövs”

– Lösningen ligger i ett nationellt samarbete där representanter ingår från berörda departement, från landsting, akademi och näringsliv. Det skulle underlätta och snabba upp besluten, anser Aina Törnblom.

Hon vill också strama upp och förtydliga sjukvårdens forskningsuppdrag. Trots att det står i Hälso- och sjukvårdslagen att klinisk forskning ingår som en del av vårdens uppdrag verkar inte sjukvårdens beställarnämnder uppfatta det så.

– Jag tror att landstingen måste vara väldigt tydliga när det gäller sjukvårdens forskningsuppdrag. Beställarnämnderna måste få konkreta uppdrag med tydliga mål och uppföljning, säger hon.

Aina Törnblom vill också att klinisk forskning redovisas i ”Öppna jämförelser”, från Socialstyrelsen och SKL, för att visa vilka landsting som deltar aktivt i klinisk forskning, både industri­sponsrad och egen forskning.

Regionala skillnader

Medlemsstatistik från LIF:s medlemsföretag visar att det finns regionala skillnader när det gäller startade läkemedelsprövningar. Inte oväntat visade sig Stockholm, följt av Skåne och Västra Götaland ha flest kliniska prövningar. Men när man fördelade antalet prövningar per 100 000 invånare låg Uppsala i topp följt av Stockholm, Skåne, Västerbotten och Östergötland.

LIF vill också att regeringen inför en forskningsmiljard för att stimulera landstingens arbete när det gäller klinisk forskning på liknande sätt som kömiljarden infördes för att minska väntetider i vården. Som exempel nämns att en klinik som genomför en klinisk prövning som finansieras externt av näringslivet får motsvarande summa pengar av staten nästkommande år för att driva egna forskningsprojekt, tillsätta forskartjänster eller stärka infrastruktur för forskning.

Deltidsforskningstjänster menar LIF kan skapa utrymmen för forskning i samband med klinisk tjänstgöring. Idag är fokus i sjukvården inriktat på att ta emot patienter. Om måttstocken enbart är antalet patienter så kan kliniska forskningsprojekt upplevas som betungande och svåra att hinna med.

– Att forska på halvtid kan ge akademisk stimulans samtidigt som forskaren är förankrad i den kliniska verkligheten, menar Aina Törnblom

Långsam introduktion av nya läkemedel

Hon pekar även på vikten av att nya läkemedel som tagits fram i klinisk forskning också används i vården.

– Idag går bara sju procent av läkemedelsbudgeten till läkemedel som introducerats de senaste fem åren. Så talet om att sjukvårdens alla pengar går till nya dyra mediciner stämmer inte riktigt, säger hon.

Hon konstaterar att om det inte finns någon efterfrågan på nya mediciner så finns det ingen anledning till klinisk forskning och nya mediciner.

– Det måste finnas ett jämt flöde mellan klinisk forskning, introduktion i vården och användande av nya läkemedel, konstaterar Aina Törnblom.

Fakta | Läkemedelsbranschen
Största läkemedelskoncerner i Sverige 2010: Pfizer, MSD, Novartis, AstraZeneca samt GlaxoSmithKline.
Mest sålda läkemedel 2010: Enbrel, Humira, Symbicort, Remicade, Atacand.
Läkemedelsexport: 2010: 66,5 mdr.

Anna-Lena Bengtsson

Anna-Lena Bengtsson

Har du synpunkter eller frågor så mejla till: anna-lena.bengtsson@www.sjukhuslakaren.se