Christine Takami »

Nicholas Aujalays »

Frågan

Tycker du att journal på nätet och självdiagnos på nätet ska...

Visa resultat

Loading ... Loading ...
EU

Landstingen får betala för EU-vården

Av: Christer Bark Publicerad: 2 maj, 2012

Landstingen ska betala för svenska patienters vård i andra EU-länder i framtiden. Men landstingen får inte besluta om patienten har rätt till ersättning eller inte. Det beslutet ska Försäkringskassan ta.

Det framgår av Socialdepartementets ”förslag till lag om ersättning för kostnader för EU-vård” som ska träda i kraft den 1 oktober 2013 då EU:s patientrörlighetsdirektiv inlemmas i svensk lagstiftning.

Idag är det staten som står för kostnaderna då svenska patienter begär ersättning för vård i andra EU-länder, men nu föreslås alltså att kostnadsansvaret flyttas från staten till landsting och kommuner.

Förslaget var på tapeten 2008 och vållade då kraftiga protester från SKL, som krävde att om landstingen ska betala ska de också ha rätt att besluta om rätten till ersättning.

Socialdepartement menar dock att det innebär slöseri med vårdresurser om varje landsting ska tvingas bygga upp en administration för att bedöma patienternas rätt till ersättning.

Nästan alla sökande tillhör stora landsting

I dag är det nästan bara patienter från Stockholm, Skåne, Västra Götaland och några ”gränslandsting”,  som söker vård i andra EU-länder. Många landsting har nästan inga patienter alls som söker ”EU-vård”.

Socialdepartementet menar också att förutsättningarna för att upprätthålla en enhetlig rättstillämpning över landet försämras om samtliga landsting ska fatta egna beslut.

I och med att Försäkringskassan måste inhämta yttranden från landstingen, om det inte är uppenbart onödigt, så garanteras landstingens inflytande tycker Socialdepartementet.

Ett skäl till att Socialdepartementet vill att landstingen tar över kostnadsansvaret är även att man menar att det skapar incitament för dem att bli effektivare.

Sverige kan locka

Socialdepartementet anser dessutom att det inte handlar om så stora summor och hänvisar till Försäkringskassan som gjort en prognos att det 2013 bara kommer att handla om cirka 160 miljoner kronor som flyttas över från staten till landsting och kommuner.

Bedömningen är också att kostnaderna för den gränsöverskridande vården inte kommer att öka i framtiden, eftersom Sverige även förutsätts locka till sig patienter från andra EU-länder.

I samband med att kostnadsansvaret flyttas över till landstingen kommer de att kompenseras av staten enligt finansieringsprincipen* med ett engångsbelopp motsvarande vad man beräknar de ökade kostnaderna till. Efter tre år ska det göras en kontroll för att säkerställa att kompensationen är korrekt.

Nationella kontaktpunkter

Patientrörlighetsdirektivet kräver att EU-länderna inrättar nationella kontaktpunkter med uppgift att informera patienterna och underlätta den gränsöverskridande vården.

Socialdepartementet föreslår att Försäkringskassan blir den nationella kontaktpunkten för svenska patienter som vill ha vård i andra EU-länder och att Socialstyrelsen, som har kunskapen om svensk sjukvård, blir den nationella kontaktpunkten för EU-medborgare som vill ha vård i Sverige.

I övrigt innehåller Socialdepartementets förslag inga nyheter, mot vad Sjukhusläkaren tidigare skrivit, mer än att det konstateras att det inte är möjligt att upprätta ett direktbetalningssystem mellan länderna för patienter som själva skaffar vård i andra EU-länder, utan ett förhandstillstånd.

Får ligga ute med pengarna

Det betyder att dessa patienter även i framtiden får ligga ute med pengarna. Patienterna kommer dock, som Sjukhusläkaren tidigare skrivit, att kunna begära ett förhandsbesked om den tänkta behandlingen ersätts. I förslaget sägs att patienten ska få besked inom 90 dagar om det inte finns särskilda skäl att överskrida tiden.

I Socialdepartementets förslag görs två viktiga klarlägganden.

Det ena är att en patient inte kan nekas ersättning för vård i ett annat EU-land med motiveringen att landstinget inte tillhandahåller behandlingsmetoden.

Det andra är att när EU-rätten talar om att ”behandlingen ska vara sedvanlig” så menas inte, som Försäkringskassan tidigare hävdat, att behandlingsmetoden måste användas regelmässigt i hemlandet. Det som avses med ”sedvanlig” är att behandlingen ska ske enligt internationell vetenskap och beprövad erfarenhet.  Socialdepartementets förslag, som blev klart i slutet av mars, har nu gått ut på remiss. De 97 remiss­instanserna har till den 20 juni på sig att komma in med sina synpunkter.

*Fotnot: Finansieringsprincipen reglerar att reformer som staten genomför också finansieras av staten. Tanken är att landsting och kommuner inte ska behöva höja skatten eller prioritera om annan verksamhet för att finansiera nya statliga uppgifter. Finansieringsprincipen gäller även omvänt. En förändring som leder till sänkta kostnader för kommuner och landsting innebär att staten minskar bidragen. Finansieringsprincipen är ingen lag, men är godkänd av riksdagen och tillämpas sedan 1993.

Christer Bark

Christer Bark är journalist och chefredaktör för den tryckta utgåvan av Sjukhusläkaren. Har du synpunkter eller frågor så mejla till: christer.bark@sjukhuslakaren.se