Christine Takami »

Nicholas Aujalays »

Frågan

Tycker du att journal på nätet och självdiagnos på nätet ska...

Visa resultat

Loading ... Loading ...
EU

Nytt rättsligt ställningstagande av Försäkringskassan

Av: Christer Bark Publicerad: 1 maj, 2012

Det nya patientrörlighetsdirektivet har tvingat Försäkringskassan att utarbeta ett nytt rättsligt ställningstagande eftersom det tidigare bröt mot EU-rätten.

Så här lyder det nya rättsliga ställningstagandet som blev klart för någar veckor sedan:
En ansökan om ersättning för planerad vård i annat EU/EES-land med stöd av EUF-fördraget ska bifallas om:

1. Den som söker hade rätt till vård i Sverige enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) då hon eller han fick vård utomlands.

2. Sjukdomen eller hälsotillståndet behandlas inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige.

3 a. Den vårdmetod som används utomlands är identisk eller i flera avseenden överensstämmer med en behandling som används inom det svenska allmänna sjukvårdssystemet eller

3 b. vårdmetoden annars står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ur ett internationellt perspektiv.

Fotnot: Ett rättsligt ställningstagande är bindande för
Försäkringskassans anställda och ligger till grund för de vägledningar som utarbetas för Försäkringskassans handläggare när de ska avgöra patientens rätt till ersättning för EU-vård. Ett rättsligt ställningstagande är inte juridiskt bindande för svenska domstolar.

Christer Bark

Christer Bark är journalist och chefredaktör för den tryckta utgåvan av Sjukhusläkaren. Har du synpunkter eller frågor så mejla till: christer.bark@sjukhuslakaren.se

  • Pingback: 2012-05-23 Sjukhusläkaren.se har publicerat artikel "Nytt rättsligt ställningstagande av Försäkringskassan" av chefredaktör Christer Bark | eueeshealthcare

  • Pingback: 2012-05-23 Sjukhusläkaren.se har publicerat artikel ”Nytt rättsligt ställningstagande av Försäkringskassan” av chefredaktör Christer Bark « eueeshealthcare

  • Pingback: 2012-05-23 Sjukhusläkaren.se har publicerat artikel ”Nytt rättsligt ställningstagande av Försäkringskassan” av chefredaktör Christer Bark « eueeshealthcare

  • voulf

    Trots att Riksdagen redan före
    anslutningen till EU beslutade att EU-praxis gäller före nationella regler,
    prop. 1993/94:114, utfärdar FK tolkningsmeddelande emot innehållet i
    lagstiftningen.

    Kommentar till Christer Bark artikel av 1 maj, 2012, ”Nytt rättsligt
    ställningstagande av Försäkringskassan”, av Ulf Bittner, en av tre i
    arbetsgruppen AMBU.

     

    Christer Bark skriver att Försäkringskassan tvingas till nytt rättsligt
    ställningstagande pga. patientrörlighetsdirektivet eftersom att det tidigare
    rättsliga ställningstagandet bröt mot EU-rätten.

     

    Sanningen är att patientrörlighetsdirektivet inte på något sätt har, eller
    kan, påverka redan etablerad EU-rättspraxis. Dvs. domar från EU-domstolen som
    utgör EU-rättspraxis på området gränsöverskridande vård inom EU/EES.

     

    Försäkringskassan åtgärd, utifrån
    EU-rätten, kan du läsa om här nedan.

     

    Försäkringskassans
    rättsliga ställningstagande

    Försäkringskassans rättsliga ställningstagande är inte verifierat i
    svensk lagstiftning utan är en administrativ åsikt.

    I mål C-189/03 EU-kommissionen mot Nederländerna punkt 19
    fastställes, citat; Det är vart fall
    EU-rättspraxis att enbart administrativ praxis, som till sin art är sådan att
    den fritt kan ändras av myndighet, och som inte offentliggjorts i tilläcklig
    utsträckning, inte kan anses ett giltigt genomförande av de skyldigheter som
    följer av EG-fördraget” slut citat.

    Ø  Ur EU-praxis är således FK:s rättsliga
    ställningstagande enbart en administrativ myndighetsåsikt som enligt C-157/99
    Smits och Peerbooms punkt 90 är en skönsmässig bedömning, som skall minimeras
    med krav på att behöriga regleringar ska vara kända i förhand.

    Vad gäller reseersättning vid gränsöverskridande vård har
    tillämpningsförordning 987/09 artikel 26 c fastställts att reseersättning ska
    betalas ut om det i nationell lagstiftning betalas ut reseersättning.

    När en patient yrkat på detta avslår FK utifrån att nämnda rätt
    till reseersättning gäller endast vid förhandsbesked (dvs. förordning) och inte
    i efterhand (dvs. fördrag).

    Vad FK då påstår är att fördrag ger lägre rätt än förordning dvs.
    primärrätten är mindre generös än sekundärrätten.

    Av bl.a. C-372/04 Watts punkt 60 så saknas skäl tolka förordning på
    ett sätt och fördrag på ett annat. Även C-385/99 Müller-Faure och van Riet
    punkt 103 slår fast att det inte får göras
    åtskillnad mellan förordning och fördrag.

    I Watts dom C-372/04 punkt 42, 6 c, frågas om länderna genom
    artikel 49 tvingas betala för resor och uppehälle, över punkterna 134-143
    utreds frågan. Av sista meningen i punkt 143 fastställes att ifall den nationella
    lagstiftningen ger ersättning vid resa till lokal
    vårdinrättning ska resan utbetalas vid utlandsvård dvs. i analogi med EU:s
    tillämpningsförordning 987/09 artikel 26 c.

    I
    Sverige finnes lagstiftning 1991:419 om resekostnadsersättning. Utifrån
    denna lag har varje landsting ordnat en resetjänst som även gäller färd till lokal
    vårdinrättning(vårdcentral).

    Försäkringskassan har i sitt rättsliga ställningstagande ang. resor
    2010-04-12 dnr 019380-2010 begin_of_the_skype_highlighting            019380-2010      end_of_the_skype_highlighting FPFV inte följt vad EU-domstolen och EU-förordning
    slagit fast om reseersättning när sådan utbetalas nationellt till lokal
    vårdcentral utan har istället valt att avslå reseersättning utifrån
    Landstingsförbundets kommentarer till Riksavtalet för utomlandsvård.

    Ø  Alltså FK:s rättsliga ställningstagande sätter
    landstingsförbundets kommentarer före EU-domar och EU-förordning.

    Redan i C-224/97 Ciola(1999-04-29) fastslogs i punkt 26
    myndigheternas skyldighet iakta och skydda medborgarnas intresse och varje
    motstridig nationell regel får inte nyttjas.

    Trots
    att Riksdagen redan före anslutningen till EU beslutade att EU-praxis gäller
    före nationella regler, prop. 1993/94:114, utfärdar FK tolkningsmeddelande emot
    innehållet i lagstiftningen.

    Ø  Därtill så har bl.a. Förvaltningsrätten i
    Karlstad i valet mellan patientens yrkande utifrån ovanstående EU-praxis kontra
    FK:s tolkningsmeddelande valt att följa FK:s rättsliga ställningstagande med
    grunder uti Landstingsförbundets kommentarer!

     

    Det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige.

    I EU-dom C-255/09 av 2011-10-27 hade EU-kommissionen i punkt 1
    yrkat om fällande av Portugal som inte på erforderligt sätt i sin
    lagstiftning föreskrivit möjligheten till ersättningar för vård utfört i annat
    EU-land och som inte utfördes på sjukhus dvs. privata vårdgivare.

    I punkt 92 preciserades omständigheten till privat vård samt i
    punkt 94-95 fälldes Portugal av EU-domstolen.

    I punkt 38 betonade Portugal att de nationella beslutsfattarna hade
    rätt att besluta utifrån bl.a. organisation och finansiering.

    Dvs. i princip samma grund som Försäkringskassan under det senaste
    6-7 åren avslagit given vård utifrån.

    I bl.a. punkt 85 påminner EU-domstolen att redan 2003-05-13 i Müller-Faure
    och van Riet -domen fastslås en skyldighet för medlemsstaterna att ”införa
    mekanismer för ersättning i efterhand”. Speciellt då för länder som infört
    ”nationellt sjukvårdsystem”.  Ett språkligt begrepp som Försäkringskassan(FK)
    infört i stället för EU-kriteriet lagstiftning.

    När FK
    nyttjar ”sjukvårdssystemet” till avslag så hävdar EU-domstolen tvärtom att
    systemet ska garantera till ersättning av gränsöverskridande vård i efterhand.

    Tidigare samma år(2011-01-27) har EU-domstolen i mål C-490/09 fällt
    Luxembourg för samma senfärdigheter, att inte i lag föreskriva ersättning i efterhand vid gränsöverskridande
    vård.

    I punkt 26 hade Luxembourg försvarat sig utifrån det vanliga
    svenska avslagsbegreppet ”organisation och finansiering”. Även här avslog
    EU-domstolen detta motiv i punkterna 44-46.

    I punkt 29 garanterade Luxembourg att artikel 49 EG-fördraget
    skulle efterlevas genom att myndigheten ”Socialinspektioner” skulle ge klara,
    exakta och tvingande anvisningar till försäkringskassorna. Därmed ville
    Luxembourg undvika fällning.

    EU-domstolen underkänner denna åtgärd i punkt 47 där det fastslås
    att det inte är ett korrekt fullgörande av fördraget om anvisningarna är av
    sådan art att myndigheten kan ändra efter eget gottfinnande.

    I punkt 48 fastställes att det är lagstiftningen som är rättskriteriet.

     

    Även inom gränsöverskridande vård är länderna skyldiga
    att få den inre marknaden att fungera.

    På en fungerande marknad måste
    kunder/patienten/företagen veta förutsättningarna i förväg för att kunna göra rationella val.

    I förut omnämnda dom mot Luxembourg har EU-domstolen mot Italien
    C-358/98 punkt 17, mot Italien C-465/05 punkt 65, mot Frankrike C-197/98 punkt
    14, mot Nederländerna C189/03 punkt 19, fastställt
    att administrativa beslut som fritt ändras av myndigheten(läs
    Försäkringskassan) icke är ett
    giltigt genomförande av de skyldigheter som följer av EG-fördraget(mål
    C-189/03 punkt 19 mot Nederländerna).

    EU-domstolen kräver lagstiftning
    vilket återkommer i dom efter dom.

    Fastställt praxis är lagstiftning,
    men Försäkringskassan(FK) pratar om ”allmänna sjukvårdssystemet”, som är ett
    finansieringssystem för landstingssjukvården. Landstingssjukvården är inte
    samma sak som lagstiftningen eftersom inom lagstiftningen ingår även
    privatvården.

    Ø     Bevisat är därmed att ”allmänna
    sjukvårdssystemet” är en skönsmässig bedömning som FK kan ändra efter eget
    tyckande och har även gjort det flera gånger.

    Villkoret
    få veta ”i förväg” har
    fastställts ett flertal gånger av EU-domstolen. I mål C-157/99 Smits och
    Peerbooms punkt 90 fastställes att myndigheternas skönsmässiga bedömningar kan
    begränsas genom att avslagsmekanismer är kända på förhand. I referenser till
    EU-dom C-205/99 Analir punkt 38 fastslås att arten och omfattningen av hindren ska parterna få veta i förväg.

    Punkterna 21 och 25 i Analir-domen pekar även ut kärnan i den fria
    marknaden.

    Målet Müller-Faure och van Riet C-385/99 punkt 85 refererar även
    till Analir punkt 38 just därför att poängtera rättsläget, angående få veta ”i förväg”.

    EU-domstolen
    fällde Sverige i mål C-274/08, se punkt 26-43, därför att direktivet angav ”i
    förväg” men Sverige lagstiftade så att myndighetskontrollen kom ”i efterhand”.

    Just nämnda EU-dom C-274/08 i punkterna 34 och 37 fasställes även
    att tolkningsutrymme icke ges så att lagtexten
    avviker från EU:s ordalydelse.

     

    Vårdmetoden
    annars står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ur ett
    internationellt perspektiv.

    RUBRIK; Försäkringskassans
    krav om internationell vetenskap

    Försäkringskassan(FK) har nu i en rad pågående ärenden i
    efterhand infört att FK skall kontrollera den gränsöverskridande vården
    från internationell medicinsk vetenskap. Därtill påstår FK att lagstiftaren
    överlämnat nämnda kontroll till FK.

    Vid frågor till Socialdepartementet om lag, stycke och
    riksdagsbeslut från åberopad lagstiftare kan inte Socialdepartementet
    2012-03-29 verifiera FK:s påstående utan hänvisar till Regleringsbrevet för
    budgetåret 2012 där regeringsuppdraget för FK är att hålla sig till
    EU-förordningen, EU-fördrag samt EU-domstolens rättspraxis.

    Kommentar: Ordet ”internationell” betyder
    världsomfattande och det finns sannolikt ingen person eller institution i
    Sverige eller världen som har kontroll på hela den internationella
    vårderfarenheten. Ordet ”internationell”
    innebär att österländsk medicinsk vetenskap ska bedömas liksom amerikansk eller
    afrikansk förutom svensk, norsk eller peruansk medicin!!!

    Ø  Genom
    Socialdepartementets hänvisning till regleringsbrev och ickesvar om att
    lagstiftaren skulle överlåtit tolkning av ”internationell
    medicinsk vård” så är det klarlagt
    att FK skall hålla sig till EU-praxis och inget annat.

    Rubriken
    har bevisat att FK icke har delegation att avgöra ”internationell medicinsk vetenskap”.

    Eftersom ”internationell”
    betyder världsomfattande torde ingen besitta sådan världsomfattande kunskap.

    Därtill inför FK det påstådda prövningsinstrumentet under pågående
    ärenden, vilket gör att FK bryter emot EU-praxis om att myndighetsbegränsningar skall vara offentliggjorda och kända på
    förhand.

    mvh

    Ulf Bittner, en av tre i arbetsgruppen AMBU