Christine Takami »

  • Lite bättre på ABCDE

    Två gånger på kort tid har jag fått vara med i simuleringar av akuta patientfall. Det är pirrigt och spännande och det känns verkligen att övning ger färdighet.

Nicholas Aujalays »

Frågan

Tycker du att journal på nätet och självdiagnos på nätet ska...

Visa resultat

Loading ... Loading ...

Patienter fick direktåtkomst till journaler – utan fackets vetskap

Av: Helene Thornblad Publicerad: 7 februari, 2012

Sedan i början av januari har ett antal personer i landstingsledningen i Uppsala län – däribland tf IT-direktören Benny Eklund själv – direktåtkomst till sina patientjournaler på nätet. Från halvårsskiftet är tanken att alla länsinvånare ska kunna göra samma sak. Men vårdpersonalens fackförbund informerades inte inför förändringen, och samråd skedde först när projektet redan startat.

Patienter fick direktåtkomst till journaler – utan fackets vetskap

Från början av januari fick ett antal personer i landstingsledningen i Uppsala län, däribland it-direktören själv, direktåtkomst till sina journaler. Från halvårsskiftet är tanken att alla patienter i länet ska få åtkomst till journalerna via e-legitimation.

– Jag fick reda på det här projektet genom att IT-direktören ringde och förebrådde mig i irriterad ton för att jag i en lokaltidning uttalat oro över vad det kan leda till när patientjournaler läggs ut på nätet, säger Anna Rask Andersen, ordförande i Upplands allmänna läkarförening.

Uttalandet till lokaltidningen har även fått en egen rubrik, ”Ifrågasättanden från medarbetare” i projektplanen för journalprojektet, vilket får Anna Rask Andersen att undra hur det står till med respekten för yttrandefrihet och meddelarskydd i landstingsledningen.

– Patientjournalen är ett av våra viktigaste arbetsverktyg. Politiker och IT-folk ska inte kunna gå in och ändra hur journalerna används, utan att informera och samråda med facket. Det här bryter mot MBL, samverkansavtalet och Arbetsmiljölagen, säger Anna Rask Andersen.

Regelverket inte klart

Tf it-direktör Benny Eklund uttrycker sig svävande om vad projektet innebär. Trots att det redan är igång är det mycket som inte är reglerat:

– Några i landstingsledningen, däribland jag själv, fick direktåtkomst i början av januari. Men vi håller fortfarande på och arbetar med allt från layouten till regelverket. Vid halvårsskiftet ska systemet öppnas för alla länsinvånare.

Det rikstäckande Inera-projektet Din journal på nätet har samlat in synpunkter från flera aktörer, däribland Läkarförbundet, och föreslår en modell där patientjournalen fortfarande ”ägs” av vårdgivaren och ses som vårdpersonalens arbetsredskap, och där manuell bedömning alltid ska göras innan viss information lämnas ut, till exempel undersökningsresultat som kan visa på allvarlig sjukdom, preliminära resultat eller arbetshypoteser som behöver verifieras.

I en juridisk promemoria skriver Inera vidare att det av Offentlighets- och sekretesslagen framgår att sekretess gentemot patienten själv gäller då utlämnande av uppgifter till patienten gäller tredje person, eller då uppgifterna kan befaras allvarligt motverka ändamålet med vården eller behandlingen.

Rådrum innan publicering

Ineras förstudie ansluter sig till Läkarförbundets förslag om ett så kallat rådrum i kombination med en publiceringsfunktion. Begreppet rådrum innebär att ansvarig vårdpersonal får tid att validera svaret, planera vidare handläggning med expertkollegor samt diskutera provsvarets innebörd direkt med patienten, innan svaret lämnas ut.

Men i projektet i Uppsala län, som går under namnet Sustains, är det inte tänkt att alla patientjournaler ska prövas manuellt. Istället undantas ungdomar i åldrarna 13-18 år, barn- och ungdomspsykiatrins journalföring och klinisk genetik från direktåtkomsten.

– Man kan tänka sig viss annan psykiatri också, säger Benny Eklund.

Ett rådrum kan han dock tänka sig:

– Tidiga eller prematura bedömningar, exempelvis att det skulle kunna vara något malignt, ska inte kunna vara synliga samma kväll för patienten. Läkaren ska kunna ha möjligheter att undanhålla vissa anteckningar. Läkarförbundet menar att det ska vara en generell fördröjning på två veckor. Men kanske patientorganisationerna har en annan bedömning. Än så länge räknar vi med att tillämpa en försiktighetsprincip.

Kan beslutsoförmögna lämna uttryckligt samtycke?

Ineras juridiska promemoria beskriver den komplexa juridiska situation som gäller för beslutsoförmögna personer, till exempel dementa och vissa psykiskt sjuka och deras tillgång till journalinformation. Kan de anses lämna det uttryckliga samtycke som är en förutsättning för att teckna ett hälsokonto och därmed få tillgång till journalinformation via nätet? Promemorian menar att den som är beslutsoförmögen inte heller kan samtycka till att en anhörig får tillgång till kontot.

I journalprojektet i Uppsala län ser man dock inte samma svårigheter:

– Vi har inte sagt något speciellt om beslutsoförmögna. Kan man skaffa e-legitimation och logga in ska man också ha direktåtkomst, säger Benny Eklund.

Läkarföreningen och de andra fackliga motparterna till landstinget i Uppsala län kommer samtliga fackliga förbund kommer att lämna in en tvistemålsframställan rörande brott mot såväl samverkansavtalet/MBL som Arbetsmiljölagen, med anledning av beslutet att starta journalprojektet utan föregående samråd med facken.

– Vi vet inte vad det här kommer att leda till – finns det till exempel risk för att det börjar föras ”skuggjournaler” på handskrivna lappar? Vi vill veta hur det här kan komma att påverka patientjournalen som arbetsverktyg. En viktig fråga är också hur det kan påverka patientjournalen som ett underlag för rättigheter, till exempel vid arbetsförmågebedömningar, säger Anna Rask Andersen.

– Varifrån ska tiden tas när patienterna ringer och har frågor om journalen? Om vi inte får extra resurser, kan det leda till att själva vården försämras.

Fakta: Din journal på nätet
Din journal på nätet är ett förstudieprojekt som drivits av landstingsägda Inera, som bland annat står bakom Sjukvårdsupplysningen 1177 och Nationell patientöversikt (NPÖ). I projektets slutrapport, som publicerades i slutet av januari, förslås en modell där patienten kan öppna ett eget digitalt hälsokonto, dit journalinformation kan överföras efter sekretessprövning.

Mindre integritetskänslig information som ordinationer, bokade tider eller varningsinformation om överkänslighet bör enligt Din journal på nätet kunna föras över automatiskt till patientens hälsokonto. Övrig information ska menprövas innan den görs tillgänglig för patienten, det vill säga en bedömning ska ske om tredje person eller patienten själv kan tänkas komma till skada av uppgifterna.

Förstudien rekommenderar att det skapas en vårdgivarövergripande policy om vad som utlämnas, och på vilket sätt, samt någon form av överenskommelse eller kontrakt om detta mellan vårdgivare och patient. Exempelvis kan utökade möjligheter att nå information överenskommas för en verksamhet med många kroniskt sjuka. Viss information, som preliminära bedömningar och arbetshypoteser, ska av läkaren kunna märkas upp så att detta innehåll måste konfirmeras innan patienten kan ta del av det, dock endast under en rådrumstid, som föreslås bli 14 dagar.

Förstudien rekommenderar att det är bättre att gradvis erbjuda journalinformation inom kontrollerade e-tjänster än att öppna upp en allmän åtkomst utan att kunna erbjuda skydd för den som behöver det.

Bland remissvaren till studien finns t ex Svenska Psykiatriska Föreningen, som bland annat påpekar att rådrumstiden 14 dagar kan fungera om det finns optimala resurser, men på grund kompetensbristen inom psykiatrin kan tidsgränsen bidra till i vissa fall begränsa möjligheten att anteckna arbetshypoteser och misstankar. Föreningen påpekar även att menprövning inte är konstant över tid. Vid sjukdomar som går i skov kan det i perioder vara omöjligt för patienter att fatta välgrundad information om informationen på vårdkontot.

Svenska Barnläkarföreningen ser flera komplexa problem med ökad tillgänglighet kring journalinformation, exempelvis vid vårdnadstvister eller då föräldrarna inte är vårdnadshavare. Det finns även etiska problem med att vårdnadshavare kan följa kommunikationen mellan vårdgivare om pågående utredningar, som t ex kan beröra vårdnaden om barnet.

Läkarförbundet tar avstånd från synsättet att all journalinformation ska vara tillgänglig för den enskilde men att vissa saker ska menprövas. Istället anser Läkarförbundet att föregående menprövning av patientjournaler är grunden för att göra journalinformation tillgänglig.

Helene Thornblad

Har du synpunkter eller frågor så mejla till: helene.thornblad@slf.se

  • Pingback: Skadestånd till facket för ”journal på nätet”-projekt

  • Anders S Eriksson

    Genom aktivt arbete med
    patientsäkerhetsfrågor under mer än 10 år så kan jag konkludera att en
    majoritet av tillbud och skador i sjukvården snarare har sin grund i bristande
    journalföring än i utförda anförda besvär, bedömningar, utredningar, diagnos
    eller behandling. Införande av dysfunktionella elektroniska journalsystem har
    skett med ringa beaktande av funktionalitet i arbetssituationen,
    beaktande av patientens lagstadgade rätt att ta del av sin
    journal eller för att uppnå en föreskriven nivå av patientsäkerhet.

    I gällande anvisning (Socialstyrelsen)
    så framgår klart och tydligt vem som ”äger journalen”, syfte med
    journalföring och hur, och när, journalföring (skyldigheter och
    rättigheter) skall ske. Efter att tagit del av, och strukturerat granskat,
    många journaler så vågar jag uttala att brister i den elektroniska
    journalen inte uppvägs av ett relevant, konsekvent och konstruktivt skapande av
    journalmaterial av sjukvårdens journalförande personal.

    Jag har under många år levt under en allt
    starkare tro att vårdkvalitét endast skapas under full insyn av den som vården
    omfattar. Om alla journalanteckningar (och andra vårddokument) upprättas
    för att det skall följa regelverket, skrivas läsbart med respekt för
    patienten och till gagn för patienten, så ser inte jag vad
    problemet är ur facklig synpunkt i att ge varje patient 100% tillgång till
    sin journal. Frågan gäller inte journalens användning, då en tillgänglighet
    för patienten via ”politiker och IT-folk” knappast påverkar
    vårdgivaren i den frågan. Pågående diskussioner om ”patienten skall kunna
    skriva i egen journal” etc. är en annan fråga som inte berör
    tillgängligheten.

     

    Anders Eriksson,

    Universitetssjukhusöverläkare, docent

    Kliniken för Medicin och Geriatrik,
    Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset, Göteborg

  • Larsson_christina

    Patientjournalen är doktorns minnesanteckningar inför nästa besök hos samma doktor eller till en kollega. Om jounalen istället ska vara patientens anteckningar, så behöver vi noggrannt förbereda oss inför denna ”reform”. Vi behöver kanske också en annan journalnivå där vi kan anteckna tankar, misstankar om allvarlig sjukdom på tidigt stadium och annat som kan vara olämpligt för pt att läsa.
    Hur ska vi t.ex. uttrycka att pt inte är normalbegåvad och behöver tas omhand extra noggrannt?

    • Dag

      Börja skriva på latin i journalen! Nej visst ja, dagens doktorer är inte så bra på latin…

  • http://www.facebook.com/lolamcqueen Louise Lola McQueen Fasth

    Test

  • Hans Kollberg

    Heja Anna och Läkarförbundet!! Åtkomst för patienter till sin journal på nätet kan i vissa fall vara bra. Men det finns ännu alltför stora frågetecken kring hur detta skall ske för att det skall jäktas igenom på sätt som sker i Uppsala.
    Hans Kollberg, Leg.läk. professor emeritus

    • Anna Rask-Andersen

      Hans! Jag instämmer fullständigt. Mvh Anna RA